I går startade rättegången mot vaktchefen på Café Opera, åtalad för misshandel respektive grov misshandel av två kroggäster. När åklagaren lagt sin utredning på bordet var det uppenbart att viktiga pusselbitar fattades. Händer inget nytt kommer Stockholms tingsrätt att få svårt att skapa en säker bild av hur det gick till när en 22-åring och en 37-åring föll till marken, den förste avsvimmad och den andre medvetslös med hjärnblödning.
Bevissvårigheterna är typiska i krogvåldsärenden:
1. Målsägandena hade konsumerat sprit och därmed fått mer eller mindre svårt att minnas. 37-åringens skador blev dessutom så allvarliga att han bara kommer ihåg fragment av sitt liv under tiden närmast före och efter Café Opera-besöket.
2. Den åtalade vaktens många kolleger har slutit upp kring sin chef och pekar ensidigt ut kroggästerna som våldsamma. Vaktchefen sägs ha blivit angripen och i nödvärn ha knuffat undan gästerna, som fallit oturligt på huvudet.
3. Kamerabilder saknas. Café Opera beklagar att deras övervakningssystem var trasigt vid tidpunkten.
För att ändå styrka att vaktchefen är skyldig sätter åklagare Fredrik Inglad sitt hopp till ett par andra kroggäster samt inspelade SOS-samtal från vittnen. Bevisvärdet av detta ifrågasätts av försvaret. Kroggästerna påstås ha utsatts för påtryckning av målsägandenas vänner i Djurgården IF:s ökända supportergrupp DFG. Och uppringarna berättar endast i vaga ordalag om att "folk blivit misshandlade av vakter".
Härutöver tillkommer visserligen teknisk bevisning i form av en lös batterilucka till en mobiltelefon, vilken säkrats av en vän till 37-åringen. Fyndet sägs styrka att 37-åringen i misshandelsögonblicket hållit sin mobiltelefon i handen och med denna försökt filma hur vaktchefen misshandlade 22-åringen. Men telefonen i sig är borta och någon filminspelning, som enligt åklagaren skulle ha kunnat "trigga" vaktchefen till att gå till attack, finns inte. När åklagaren höll upp batteriluckan för rätten i går kändes det därför som att han höll i ett halmstrå.
Att kroggäster misshandlas av maktmissbrukande vakter är, som DN flera gånger uppmärksammat, ett känt problem - inte minst på Café Opera. Ännu allvarligare är att rättsväsendet i de flesta fall fortfarande inte klarar av att utreda brotten.
För att nå en förbättring har Stockholmspolisen föreslagit ökad kameraövervakning vid de mest belastade krogarna och krav på att utrustningen måste fungera. Detta avfärdas av justitekansler Göran Lambertz - samme Lambertz som hävdar att misshandlade kroggäster inte har någon rättssäkerhet på grund av att krogvakterna blivit experter på att snacka ihop sig och överlista domstolarna. JK:s argument mot fler kameror är att integritetsskyddet överväger intresset att förhindra och lösa brott.
I det aktuella Café Opera-fallet skulle en högupplöst övervakningsfilm med stor sannolikhet ha kunnat servera de pusselbitar som saknas. I stället utvecklas rättegången till ett meningslöst utfrågande av personer som förtvivlat svarar att de inte vet. En av dessa är 37-åringen, som efter fem veckors sjukhusvård fortfarande kämpar med syn- och balansrubbningar, hörselskador, huvudsmärta och ångestattacker. Hans enda minnesfragment är att han "fick ett slag och att allt svartnade", ändå måste han utstå detaljfrågor från vaktchefens försvarare, advokat Michael Niklasson. Var stod 37-åringen? Hade han någon bredvid sig? Hur träffade slaget? Kan det ha varit en armbåge?
Efter att upprepade gånger ha sagt "jag är ledsen, men jag minns inte" protesterar 37-åringen och ber att få slippa fler frågor: "Lyssna nu, det enda jag fokuserar på är att bli frisk!" Att han skulle ha föredragit den integritetskränkning som det inneburit att bli filmad den där natten i slutet av oktober i år framför detta är ingen djärv gissning.