Med det sagt har det så kallade Sturebymordet nu överlämnats i hovrättens händer.

Planeringen inför, det hänsynslösa utförandet och det tydliga motivet – det finns inga förmildrande omständigheter i det här målet, säger kammaråklagare Jakob Holmberg. I sin slutplädering i hovrätten på fredagen menade han att straffvärdet för det brutala mordet på Therese Johansson Rojo, 15, är fyra års sluten ungdomsvård för var och en av de båda 16-åringarna.

I slutet av oktober 2009 fälldes båda av Södertörns tingsrätt. Pojken dömdes till ett år och åtta månaders fängelse för mord medan flickan fick samma straff för anstiftan till mord.

Enligt åklagaren talar deras egna beteenden efter mordet och under förhandlingen i tingsrätten sitt tydliga språk. Pojken bröt ihop och berättade. Flickan förnekade tills hon var överbevisad och efter det har hon mest av allt reagerat på saker som påståtts. Hennes spontana berättelse om vad som hände under våren 2009 uppfattar åklagaren som ”tillrättalagd”. Den passar inte heller alls ihop med den omfattande sms-trafik som pågick mellan de två 16-åringarna.

– Hon pendlar mellan att vara passiv och väldigt aktiv. Hon skickar ett mess från Paris där hon skriver: ”Har du gjort det än?” Hon skriver inte ”har du gjort det?”. Hon skriver: ”har du gjort det ÄN”. Hon visste att han var kapabel att genomföra mordet, menar Jakob Holmberg.

Men flickans advokat Jan Karlsson menar att hela utredningen och den massiva massmediala uppmärksamheten hela tiden varit inriktad på flickans skuld:

– Efter att pojken erkände har man gjort allt för att belasta henne. Det har varit en ren uppvisning i övertolkade vardagshändelser. De vittnen som hörs måste man värdera oerhört försiktigt, de flesta är partsombud.

Jan Karlsson menar också att det inte alls är visat att flickan var den som skulle ha väckt tanken på att döda Therese Johansson Rojo. Hon har inget motiv, hon hyser inget agg mot ”Tess” och det är omvittnat att hon verkligen ville lämna pojkvännen.

– Det är pojkvännen som säger att han skulle kunna döda i princip vem som helst för hennes skull. Det är han som väcker tanken. Det går inte att bara vifta bort hennes berättelse.

Sms-trafiken är den viktigaste tekniska bevisningen. Enligt Jan Karlsson har den dock ett helt annat syfte än att hon vill se Tess död. Hon är så säker på att pojkvännen inte skulle göra henne illa att hon använder det som argument för att göra slut: klarar inte pojkvännen att döda Tess, så är det definitivt slut – och det är precis det hon vill.

– Det är en vansinnig idé, men det var så det var, menar Jan Karlsson.

Hon kanske borde ha insett att det fanns fara för att han faktiskt skulle göra det, men det gjorde hon inte, därmed kan hon inte heller ha haft något likgiltighetsuppsåt, förklarar han vidare sin klients inställning.

För den för mord dömde pojkens del, som förklarat sig nöjd med domen i tingsrätten, innebär hovrättsförhandlingen att han riskerar ett mer än dubbelt så långt straff.

– Jag tycker att tingsrättsdomen är mycket bra och välavvägd. Målet har väckt stor uppmärksamhet och tankar, jag har fått mejl från människor som krävt livstid för honom. Men vi får aldrig glömma att det här handlar om barn, menar Claes Borgström, pojkens advokat.

Enligt honom planerade hans klient aldrig att döda Tess. Tvärtom planerade han att inte göra det.

– Han hade så många chanser att göra det. Han ville bara få sin före detta flickvän att tro att han skulle göra det för att han själv skulle vinna tid.

Hovrättens dom faller den 5 februari. Om utgången säger Claes Borgström:

– Man vet aldrig hur det går i en domstol. Aldrig.