Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Akut kris för neurosjukvården när personalen flyr Karolinska

Exteriörer på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
Exteriörer på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Foto: Bertil Ericson / TT

Fyra akutplatser för neurologisk slutenvård kommer att finnas för hela södra Stockholms län när Karolinska Huddinge drastiskt minskar sin kapacitet på måndag. Samtidigt har platserna på neurokirurgen på Karolinska Solna halverats efter att två vårdavdelningar slagits ihop. Situationen beskrivs som akut.

De två neuroklinikerna på Huddinge och Solna står inom kort inför en sammanslagning i den pågående omorganisationen på Karolinska, då klinikerna upphör och neurologi blir ett av det nya sjukhusets sju teman.

Men i dagsläget är vårdplatssituationen och bristen på sjuksköterskor akut på båda klinikerna. Karolinska Huddinge har i dag bara 14 av 40 platser öppna. På måndag försvinner tio platser vilket betyder att fyra akutvårdsplatser och åtta dagvårdsplatser ska täcka behoven i hela södra halvan av Stockholms län.

– Med så få platser för akuta patienter, bland annat med stroke, så kommer det att få negativa effekter även för andra patientgrupper som är i behov av att läggas in på sjukhuset, säger Yvonne Dellmark, ordförande för Läkarföreningen på Karolinska universitetssjukhuset.

Platsminskningen i Huddinge innebär att patienter som lider av exempelvis stroke eller epileptiska anfall sannolikt inte kommer att vårdas på en neurologisk vårdavdelning. Efter bedömning på Huddinge sjukhus kan de också behöva köras med ambulans till andra vårdmottagningar. Personal varnar för patientsäkerhetsrisker eftersom ambulanspersonal ofta inte är utbildad för akut neurologisk vård.

Neuroförbundets ordförande Lise Lidbäck är mycket oroad för patienterna.

– Drabbas man av en stroke eller liknande så räknas varenda minut. En halvtimme kan innebära bestående men för patienter, säger hon.

Orsaken till situationen i Huddinge är en eskalerande sjuksköterskebrist. På sjukhuset har två tredjedelar av sjuksköterskorna på neurologiska kliniken slutat sedan årsskiftet, och nu arbetar bara sju sköterskor kvar.

– Det handlar mycket om lönen men även om annat. Omorganisationen har medfört en väldigt dålig arbetsmiljö, säger en person som tidigare arbetat på avdelningen och som vill vara anonym.

När platserna blir färre ökar dessutom risken för att patienter förblir liggande under en längre tid på den redan överbelastade akutmottagningen på Karolinska Huddinge.

Även på Karolinska i Solna är situationen mycket ansträngd. På neurokirurgiska kliniken, som har hela Stockholm och Gotland som upptagningsområde, har vårdplatserna successivt minskat. En avdelning med övervakningsplatser, så kallad intermediärvård har varit stängd i ett år. Efter sommaren har två vårdavdelningar slagits ihop på grund av sjuksköterskebrist, och nu är mindre än hälften av vårdplatserna öppna på grund av sköterskebrist. Samtidigt är en av fyra operationssalar stängd på grund av personalbrist.

– Vi lägger ett omöjligt pussel varje dag. Som en konsekvens kortas vårdtiden. Patienter som tidigare kommit kvällen före en operation och stannat tills dagen efter har nu inte alltid denna möjlighet och riskerar att få vänta längre tid på operation. Orimligt många patienter får vänta längre än vårdgarantin om att få en operation inom 90 dagar. Politikerna och ledningen måste förstå och agera. De kan inte längre hävda att patientsäkerheten inte är hotad, säger en anställd.

Hans-Anders Sjöstedt, fackligt ombud för Vårdförbundet på neurokirurgen, har arbetat på kliniken i 20 år.

– Vi har aldrig haft så få övervakningsplatser, och jag förstår inte att ledningen har kunnat låta det fortgå. Det är en tung arbetsmiljö, och sjuksköterskorna har fått för många patienter per person, och många slutar. Det finns vissa vårdavdelningar som bara finns på Karolinska Solna, och där måste man kunna satsa med lön och bättre arbetsmiljö, men det har vi inte sett något av, säger Hans-Anders Sjöstedt.

Enligt Vårdförbundet är det svårt att bemanna vårdavdelningarna inom neurovården, eftersom det är tung vård.

Men mottagningen på Karolinska Huddinge ska inte läggas ner, utan tvärtom bli den enda dygnet-runt-öppna neurologiska akutmottagningen i Stockholms län 2018.

Magnus Andersson, chef för tema neuro, med ansvar för hela neurovården på Karolinska håller med om att situationen är bekymmersam, framför allt i Huddinge.

— Jag var orolig för att det här skulle kunna hända, och nu har vi ett sorts kris, kan man säga, säger han.

Klarar ni ert uppdrag med så få vårdplatser?

— Vi klarar vårt högspecialiserade uppdrag. Övriga patienter kommer vi att flytta till Solna, och samverka med andra sjukhus. Vi skulle behöva 40 vårdplatser för att kunna göra jobbet riktigt bra, säger Magnus Andersson.

Han pekar på att det i Solna utöver neurokirurgen även finns vanliga vårdavdelningar för strokevård, dit patienter kan föras över från Huddinge.

— Flera patienter skickas varje dygn.

På neurokirurgen i Solna tycker han att läget är under kontroll.

– Bland annat med dagkirurgi görs ett bra jobb med de resurser vi har, men på sikt måste vi få dit fler sjuksköterskor.

Vad betyder platsbristen för patientsäkerheten?

— Min bedömning är att vi upprätthåller patientsäkerheten. Om patienterna inte får en säng omedelbart, så kommer de att övernatta på akutmottagningen, säger Magnus Andersson.

Hur har det kunnat gå så här långt?

— Vi är i en svår situation i hela akutsjukvården i Stockholm. Långsiktigt måste vi se till att få fler sjuksköterskor, både till Huddinge och Solna, bland annat genom att arbeta mer med scheman, arbetsmiljö och kompetensutveckling. Vi har några sjuksköterskor på väg in, och jag har ändå tillförsikt om att det ska vända, säger Magnus Andersson.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.