Gammal och lågutbildad? Då är risken större att du får fler och mer omoderna mediciner än jämnåriga med högre utbildning. Samtidigt växer problemet med övermedicinering över lag. På Gustavsgården i Värmdö arbetar personalen med att minska antalet mediciner till de äldre.
Det är torsdagsdans på Gustavsgården. Sigvard, dagen till ära klädd i marinblå finkavaj, tar en välbehövlig vätskepaus mellan varven, medan Östen och hans rullstol snurrar runt i Kostervals på dansgolvet. Fikaborden är dekorerade med brandgula höstlöv och i ett hörn växlar cd-spelaren mellan "Sånger vi minns", Vikingarna och Stefan Borsch.
Varje vårdtagare på Gustavsgårdens äldreboende medicineras i genomsnitt med 4,17 läkemedel samtidigt. Det kunde ha varit mer, många av de äldre är dementa och lider av flera sjukdomssymtom. Men sedan några år tillbaka satsar personalen på att arbeta bort övermedicinering och hitta alternativa vägar till att bota vanliga åkommor - exempelvis förstoppning som inte nödvändigtvis kräver laxermedel utan i många fall lika gärna kan behandlas med fiberrik pajalagröt eller rapsolja.
- Det skrivs ut läkemedel alldeles för lätt i dag. Vi försöker i stället titta på bakomliggande orsaker. Sömnproblem och oro kan till exempel bero på en kroppslig sjukdom, att den äldre bekymrar sig över ett sår eller en infektion. Då är inte sömnmedel den rätta vägen, säger Kalle Malmlöf, distriktsläkare.
Polyfarmaci, medicinering med fem eller fler läkemedel, ökade märkbart i Sverige under perioden 1992-2002, särskilt bland äldre, lågutbildade kvinnor. Det konstaterar medicine doktor Syed Imran Haider i en ny doktorsavhandling.
När han påbörjade sina studier om läkemedel bland äldre svenskar var Sverige i hans föreställning ett land där alla hade samma tillgång till vård oavsett social status. Men han hade fel. I sin doktorsavhandling - där 600.000 äldre svenskars läkemedelsordinationer har synats i relation till utbildningsnivå, yrke och inkomst - konstaterar han att äldre med låg utbildning medicineras med fler och mer omoderna mediciner än högutbildade över 75 år.
- Framför allt skiljer sig kvaliteten och typen av läkemedel åt, men också antalet. Jag tror att välutbildade ofta är mer pålästa när det gäller nya mediciner och har lättare för att ifrågasätta och hävda sig gentemot läkarna, säger han.
Syed Imran Haiders studier visar också att felaktig användning och övermedicinering är vanligare bland lågutbildade. Detta medför större risk för biverkningar eftersom risken för kollisioner mellan medicinerna ökar.
Johan Fastbom, docent i äldrefarmakologi, menar att många äldre i dag är vana vid att tacka och ta emot utan att ifrågasätta, i synnerhet lågutbildade.
- Det innebär att läkarna inte får någon press på sig att se över läkemedelsbehandlingen. Det kan dock hända att den här ojämlikheten minskar så småningom eftersom fler skaffar sig en högre utbildning i dag, säger han.
Däremot finns det enligt Haiders studier inget som tyder på att användningen av flera läkemedel kommer att minska framöver.
På Gustavsgården ser inte Kalle Malmlöf någon skillnad mellan vårdtagarna ur ett socioekonomiskt perspektiv. Men som ett sätt att hålla den skenande utvecklingen nere försöker han och övrig personal ifrågasätta varje läkemedelsinsats.
- Vi tittar på helheten och livskvaliteten. Läkemedel är inte av ondo i sig, men det ska vara rätt medicinering vid rätt tillfälle. Hur bra är det om du inte kan resa dig upp ur sängen själv på grund av medicineringen, säger Kalle Malmlöf och tar ett exempel på vad det stod i en journal där ett läkemedel plockats bort från en äldre, dement kvinna:
"Det blev lite stojigare vid maten men hon tog sig hit själv, tidigare behövde hon rullstol till matsalen."