Under hösten ska 1.500 hyresgäster i tjugo av Micasas fastigheter få en lågenergilampa och information om hur den ska användas. Från och med den 1 september, är det inte längre tillåtet att tillverka och importera matta glödlampor. De närmaste åren ska glödlampan fasas ut steg för steg och ersättas av mindre energislukande belysning. Handeln får dock fortsätta att sälja glödlampor tills lagren tar slut.
Tage och Inga Sund bor vid Vintertullen på Södermalm. De flyttade dit för åtta år sedan efter 36 år i Hjorthagen. När Chris Notrica och August Coster ringde på dörren hos paret för att lämna över lampan i den lejongula asken och informationen på det ärtgröna A4-arket behöver de inte förklara vad de vill. Lågenergilampor är nämligen inget nytt för paret Sund.
– Jag bytte just nattlampa. Den gamla hade vi haft i sex år. Kan du tänka dig så bra? Sex år, säger Tage Sund om lampan, som tänds klockan 20.30 varje kväll och släcks varje morgon klockan 06.00.
Paret har bytt ut de flesta glödlamporna i lägenheten mot lågenergi.
– Vi har fortfarande några glödlampor kvar i reserv till den där, säger Tage Sund och pekar på kristallkronan i vardagsrummet.
Kronan var en lysningspresent då makarna gifte sig för 62 år sedan och den hänger med.
– Det är väldigt många som frågar om kristallkronorna, säger Chris Notrica, som tillsammans med August Coster betar av omsorgsboende efter omsorgsboende och delar ut en vit kasse gjord av petflaskor med en lampa och information. De går aldrig in
i lägenheterna utan stannar vid dörren och berättar om sitt ärende. De flesta som öppnar dörren (några avstår) är positiva.
– Det gäller att börja med att berätta att vi ska lämna en present. Då brukar folk bli glada, säger Chris Notrica.
– Vissa vet inte vad lågenergilampor är, andra som öppnar är mycket miljömedvetna, säger
August Coster.
Om ingen öppnar hängs den vita miljökassen på dörrhandtaget. De flesta av de boende i Micasas fastigheter har fått information om det pågående lampprojektet. I dag ska August och Chris besöka omsorgsboenden i Älvsjö och på Östermalm och dela ut lampor för att öka miljömedvetandet hos de boende och på sikt få ner energiförbrukningen i fastigheterna.
Byte av lampor är inte den enda åtgärden i de tjugotalet hus som nu byggs om. Det kan handla om både byte av ventialtionsaggregat och återvinnande av frånluft. Om två år ska samtliga (132) energideklarationer vara klara och Sara Nilsson, energiingenjör och projektledare på Micasa, räknar med att energiförbrukningen i bolagets fastigheter då ska ha minskat med 30 procent per år.
Det är inte bara Stockholms omsorgsboenden som ska spara energi. Fastighetsborgarrådet Kristina Alvendal (M) betonar att samtliga förvaltningar och kommunala bolag har fått i budgetuppdrag att spara energi. Det handlar om allt ifrån att täta fönster och byta till lågenergilampor till översyn och åtgärder i publika byggnader som de tre saluhallarna och kulturhuset.
– Den största boven är alla energiläckage. Vi måste hitta smartare system för att spara både pengar och energi, säger Kristina Alvendal och tar upp Stadshuset som exempel. Där gås alla belysningar igenom och görs om. Det kostar mycket pengar, men Kristina Alvendal räknar med att det ska betala sig över tid.
– I badrummet, slår Tage fast.
– Jaså, säger hustrun. Jag kanske hade tänkt mig någon annanstans.