Sedan Vårdval Stockholm infördes 2008 har pengar flyttats från fattigare till rikare områden, något som har fått hård kritik. Men nu backar alliansen, kan DN avslöja.
I dag inleder vi en granskning av alliansen och de hetaste valfrågorna i Stockholm.
En bra och smidig vård kommer högt upp på listan för många stockholmare. Och en paradfråga för den borgerliga alliansen, när den tog över makten 2006, har varit Vårdval Stockholm. Vårdvalet är i korthet rätten att välja vårdgivare.
– Det finns två motstridiga utvecklingstendenser i vårdvalet. Vårdkontakterna har ökat mest i fattigare områden men resurserna har gått i motsatt riktning, dock inte lika mycket, konstaterar docent Clas Rehnberg.
Rehnberg är projektledare för den uppföljning av Vårdval Stockholm som Karolinska institutets folkhälsoakademi har gjort.
I korthet kom de fram till följande:
* Invånarna i länet utnyttjar vården mer, framför allt har antalet läkarbesök ökat.
* Kostnaden per invånare har sjunkit något, men enligt patienternas bedömningar inte på bekostnad av kvaliteten.
* De tunga, tidskrävande patienterna har ökat sina vårdkontakter mer än andra. Resultatet kan, enligt utvärderingen, tolkas som att mottagningarna inte har försökt undvika särskilt vårdkrävande patienter.
När vårdvalet infördes slopades extraersättningen till länets fattigare områden. Men farhågorna om att nya mottagningar bara skulle etablera sig i Stockholms rikare delar har inte förverkligats.
– Det kan vara så att det tidigare systemet gynnade vårdgivarna i fattiga områden mer än patienterna. De presterade inte så mycket vårdkontakter och landstinget skrev rätt generösa kontrakt, säger Clas Rehnberg.
– I dag måste de träffa patienter för att få pengar. Vi har sett av studier i andra länder att det blir fler patientbesök om det finns en ekonomisk drivkraft.
Och nu kan DN avslöja att systemet, som fått kritik för att vara snedfördelande, ska göras om.
För att göra den fasta ersättningen mer anpassad till dem som faktiskt besöker en särskild vårdcentral ska landstinget utnyttja avidentifierade uppgifter om patienterna. Det nya systemet ska enligt planerna införas i mars eller april 2011.
– Större vårdtyngd ska ge mer pengar. Till exempel blir ersättningen lägre om det handlar om en ung person med halsfluss och högre om patienten är en 85-åring med hjärtflimmer, diabetes och artros, säger biträdande sjukvårdslandstingsrådet Birgitta Rydberg (FP).
Förvaltningen har fått i uppdrag av landstingets borgerliga majoritet att utreda en ny modell.
Cirka 30 procent av såväl den fasta som den rörliga ersättning vårdgivaren får ska knytas till individen.
Men inte bara vårdvalet har varit en viktig fråga för alliansen. Inför valet 2006 lovade de borgerliga partierna bland annat att det inte ska finnas några köer i vården, ett löfte som är långt ifrån uppfyllt (se artikel här intill).