– Det går aldrig att räkna med en plötslig trendförändring, vi planerar efter den statistiska familjen, säger skolborgarrådet Lotta Edholm (FP).
Under lång tid låg fruktsamheten i Stockholm i genomsnitt ett halvt barn under den i riket. Nu är stockholmskorna nästan i kapp.
Det är framför allt första- och andrabarnen som blir fler, men de tredje barnen är på gång. Trenden är särskilt tydlig i innerstaden och söderort, där de tredje barnen tidigare har varit sällsynta.
– Det börjar bli väldigt populärt i villaförorter som Bromma och Älvsjö att skaffa tre barn, säger borgarrådssekreterare Åsa Härkegård.
Unga barnföderskor är fortfarande vanligare på landsbygden, men Stockholmskvinnor över 35 är mer fruktsamma än riksgenomsnittet, för kvinnor över 40 är fruktsamheten mycket högre i Stockholm.
Detta, tillsammans med den renässans för storstaden som även internationella undersökningar pekar på, ställer till problem för skolplanerarna.
– Men det är i grund och botten ett kärt problem, det är fantastiskt och underbart att det föds många barn, säger Lotta Edholm.
När de tredjebarn som föds i dag når skolåldern har Stockholms också fått tiotusentals nya lägenheter i innerstans ytterkanter.
Då är Hammarby sjöstad färdigbyggd med 25 000 invånare, ungefär lika många ska bo i Norra Djurgårdsstaden där inflyttningen börjar 2012.
På västra Kungsholmen beräknas 20 000 personer bo 2017, samma år som den första etappen av Hagastaden är klar.
Då ska också Årstadal-Liljeholmen-Lövholmen vara färdigställt, med 5 000 lägenheter.
I Mariehäll–Ulvsunda, Älvsjö, Årsta och Bromsten planeras också för omfattande nyproduktion av bostäder.
– Vi måste se över hela organisationen i fem–åtta år framåt, om ett antal år måste vi bygga ut lokalerna, säger biträdande grundskolechef Adelinde Schmidhuber.
I slutet av månaden tillsätter kommunstyrelsen en arbetsgrupp som ska skaffa sig en överblick över lokalläget inom både skolan och förskolan.
Utbildningsförvaltningens inriktning är att barn från förskoleklass till femman ska gå i skolan i närheten av hemmet.
– Vi måste göra de största ansträngningarna i områden där det är en kombination av nyproduktion och generationsskifte, säger Åsa Härkegård.
Samtidigt är förvaltningen ålagd att spara. I budgeten för 2011 slås fast att lokalkostnaden ska minska med 25 miljoner kronor.
– Vi måste se över lokalkostnaderna, annars riskerar de att äta upp hela utbildningsbudgeten. Men ekonomin får inte styra över hur många skolor som byggs, säger Lotta Edholm.