Kraven på Stockholms hemlösa ska bli tuffare enligt ett nytt förslag till socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden. Till exempel ska prövningarna för att en hemlös ska få plats på ett av Stockholms fem lågtröskelboenden, som främst riktar sig till missbrukare, bli hårdare. En ”grindvaktsfunktion” som får förödande konsekvenser, menar Per Sternbeck, ordförande RFHL.
– Man försöker lösa strukturella problem genom att stänga ute hemlösa missbrukare. Trots att det finns ett ökat behov av stödboenden vill man minska inflödet, det kommer att leda till en utslagning bland de mest utsatta. Fler kommer att dö av alkohol- och drogrelaterade problem, säger Per Sternbeck till DN.se.
Trots en förstärkning om 13 miljoner kronor från staden dras Enheten för hemlösa med fortsatta sparkrav på 5-10 miljoner kronor för 2009. På tisdagen presenterades ett åtgärdspaket från socialtjänstförvaltningen.
– Det är alltid svårt att minska åtgärderna mot en grupp som inte har något alls. Men åtgärdspunkterna är möjliga att genomföra genom att vi prioriterar tydligare än vi gjort tidigare, säger Claudette Skilving, chef Enheten för hemlösa, till DN.se.
Det innebär bland annat att platserna på lågtröskelboendena ska förbehållas de personer som själva är beredda att ta tag i sitt missbruk och ställa upp på en handlingsplan. I dag nyttjar många lågtröskelboendena på samma sätt som härbärgena, menar Claudetta Skilving.
– Man vill inte ha kontakt med socialtjänsten och tar inte vara på de resurser som finns. Det är inte rimligt att vara helt kravlös mot personer som fortsätter att begå brott och nyttja droger samtidigt som de lever på ett boende som kostar skattebetalarna upp till 25-30.000 kronor i månaden, fortsätter hon.
Och vad händer med dem som inte själva är kapabla att ta tag i sin situation?
– Alla går under tak-över-huvudet-garantin. Men den här gruppen hamnar längre ner på prioriteringslistan. Vi kommer förbehållslöst att fortsätta prioritera människor som vill ha hjälp att lösa sin livssituation, för dem ställer vi upp till 100 procent.
Det måste alltså innebära att de mest utsatta hamnar än mer utanför?
– Jag ser ingen skillnad i om de bor på ett lågtröskelboende eller på ett härbärge om de inte själva är benägna att ändra sitt livsmönster, de lever likadant i alla fall. Men vi kommer fortsätta erbjuda missbrukare och kriminellt aktiva allt stöd vi kan i deras process att våga en förändring. Vi tycker att vi gör allt vi kan för att på rätt sätt använda våra begränsade resurser.
Är du nöjd med det stöd ni får från politikerna?
– De hemlösa har en oerhört komplicerad problematik som är mycket kostnadskrävande att lösa. Jag tycker ändå att det vi fått i år tyder på att politikerna tar situationen på allvar. I många andra svenska kommuner och städer får missbruksarbetet inte något tillskott alls.
En sak är Per Sternbeck och Claudette Skilving överens om. Det måste till fler stöd- och träningslägenheter för att Stockholms problematik med hemlösheten ska kunna lösas. Man hoppas nu på positiva besked från socialborgarrådet Ulf Kristersson (M). 50 nya lägenheter under året skulle ge Enheten för hemlösa möjligheten att slussa gamla klienter vidare och skapa nytt utrymme i de befintliga lågtröskelboendena, menar Claudette Skilving.
– Det är avgörande för de här människornas situation. Men hyresvärdarna ställer höga, och rimliga, krav på att individen ska klara boendet. Och det tar tid att förbereda klienterna för ett eget boende, de tillhör ju Stockholms mest utslagna grupp.
Per Sternbeck håller med. Bostadssituationen i Stockholm ger inte utrymme för en person med bakgrund som hemlös.
– De här personerna har ingen chans på andrahandsmarknaden. Kommunen måste gå in och börja bygga fler mindre och billigare lägenheter. Istället säljer man ut den allmännytta som med politisk styrning skulle kunna erbjuda ett ökat antal försökslägenheter, säger Per Sternbeck.