STHLM

Allt kan stöldskyddas – till och med gosedjuren

Här är varningen som avskräcker tjuvarna. Sedan Sticklinge på Lidingö började skylta om märk-dna har inte ett enda inbrott rapporterats
–  Detta kommer att halvera antalet inbrott i Stockholm, säger polisen Ulf Malmqvist.

1500 hushåll i tre stockholmskommuner har provat på polisens senaste verktyg i kampen mot inbrottstjuvar: ett syntetiskt framställt dna. Den vita eller färglösa vätskan, som penslas på värdesaker likt ett nagellack, blir osynlig för blotta ögat men framträder i fluorescerande färger under uv-ljus. Likt dna-molekylen i våra kroppar är varje formel unik och kan därför spåras.

Två månader in i pilotprojektet, som ska pågå till nästa år, är utsikterna goda. Hushåll i de tre testområdena i Danderyd, Tyresö och Lidingö, som märkts med varningslappar om märk-dna har inte haft ett enda inbrott. I Sticklinge, där även stora infoskyltar satts upp på var och varannan stolpe på trottoarerna i området, har inte ett enda inbrott rapporterats i år. I fjol anmäldes sex stycken.

–  Målet är att få ner bostadsinbrotten med 30 procent. Men jag personligen tror att vi kommer att mer än halvera dem, säger Ulf Malmqvist.

Med färre brott att hantera blir det mer tid över till utredning – vilket borde leda till att fler klaras upp och att värdesaker återförs till ägarna, menar Ulf Malmqvist.

– Vi är urusla på bostadsinbrott. Men vi har inte haft möjlighet att vara duktiga eftersom det inte funnits någon märkning på godset, för att koppla det till våra anmälningsregister. Om den enda informationen som finns är att en ring är rund och av vitt guld blir det svårt att återföra den till ägaren, säger han.

Användningsområdena för dna är många. Biltillverkare dna-märker premiumbilar innan de levereras till kund. Svenska guldsmedsbutiker har installerat dna-duschar som utlöses vid rån. Banverket och Svenska kyrkan har i sin tur penslat kopparledningar och konst. Men märk-dna är inte nytt. Brittisk polis har använt sig av tekniken i över tio år. Lika länge som medlet funnits har de kriminella försökt knäcka den hemliga formeln. Förgäves.

– Buset och vi står på var sin planhalva. Och det här är inga dumskallar, vissa av biltjuvarna är skickligare än generalagenternas mekaniker. Men de har inte hittat något motmedel till det här, säger Ulf Malmqvist.

Märkningen håller i minst fem år på föremål och två månader på hud.

– Vissa brandsläckare med kemiskt medel kan ta bort dna:t – men då försvinner det översta hudlagret också. Annars återstår bandslip. Så om du vill behålla huden – och godsets värde – finns det inget sätt att få bort det, säger Malmqvist.

Märk-dna har rört om i den undre världen. Genom telefonavlyssningar i pågående förundersökningar har polisen snappat upp en oro bland Sveriges yrkeskriminella:

– Det har börjat snackas om det på linjen, hur man ska hantera det här, säger Ulf Malmqvist.

Några dök till och med upp på informationsmöten om projektet. Där, bland de boende i de välbärgade kommunerna, upptäckte polisen plötsligt bekanta ansikten, berättar Ulf Malmqvist.

–  Några av våra kända yrkeskriminella var där och ställde till och med frågor om hur det fungerar. Det är jättebra. För om vi får dem att inse vad det här är för något – att vi kan spåra allt gods och binda dem till ett specifikt brott över hela världen – då kommer de att inse att det inte är värt det, säger han.

Märk-dna har används som bevisning i över 1000 fällande domar i England, enligt polisen. Men det har aldrig prövats i svensk domstol. Ulf Malmqvist är dock övertygad om att vi ser framtiden för svensk brottsbekämpning:

– Det finns ingen brottsförebyggande metod som har fungerat så bra. Och det kommer säkert att leva i tio-femton år framåt, tills buset lyckas möta det. Då får vi hitta på något annat.

Hos familjen Larsten i Sticklinge hade dna-paketet blivit liggande på grund av pågående renovering. Men nu är varningslapparna uppsatta och familjen i gång med att märka värdesaker.

–  Bra, tänkte jag spontant när vi hörde talas om det. Dels för att det finns en möjlighet att få tillbaka saker med affektionsvärde. Men framför allt för samhället i stort, för att det ska bli svårt att handla med stöldgods. Förhoppningen är att det ska stävja inbrott, säger Bengt Larsten.

Även tioåriga Alicia vill testa dna-kitet.

– Det är svårt att välja. Men jag vill skydda min Iphone och mina gosedjur, draken som heter Happy Ness och hjärtnallen.

Märk-dna

Märk-dna är ett syntetiskt dna som kan penslas på föremål eller utlösas som en sprej vid rån och andra brott. Varje bladning är unik och kan därför spåras till en specifik person eller företag.

Märkningen är osynlig för blotta ögat med framträder i uv-ljus. Polisen har delat ut sammanlagt 1 500 dna-kit i Lidingö, Danderyd och Tyresö. Målet med projektet är att minska inbrotten med 30 procent. UV-lampor finns i dag i alla målade polisbilar i länet.

Försök med märk-dna pågår även på andra håll, bland annat i Tensta, där Svenska bostäder delat ut kit till en del av sina hyresgäster.

Så skrämde vi tjuvarna tidigare
Larm

Larm kom så tidigt som på 30-talet. Vid den tiden låg Sverige i framkant vad gäller tekniken, enligt Lennart Persson på Säkerhetsbranschen. Men först 1998 kom boomen och larmen blev allmängods.

I dag har 17 procent av alla svenska hushåll hemlarm. Husen märks med varningslappar, men dessa har fått spridning och finns uppsatta även på hus utan larm.

– Det är ett jäkla otyg. Men bovarna lär sig snart vilka dekaler som är riktiga och inte. Risken att drabbas av inbrott är tre gånger lägre om du har larm. Larm har en avskräckande och stressande effekt på tjuvar. I dag är dessutom många hemlarm utrustade med kameror, så larmcentralen kan omgående se om det rör sig om en inkräktare, säger Lennart Persson.

Operation Märkning

1975 lanserade Stöldskyddsföreningen Operation Märkning, som innebar att man på elektrisk väg graverade in ägarens namn och personnummer på cyklar, videoapparater och värdesaker.Märkta hushåll förseddes med klisterlappar som sattes upp på dörren som varning till potentiella tjuvar.

– Detta är föregångaren till märk-dna. Det funkade eftersom det är svårare att sälja stöldskyddsmärkta föremål vidare. Det tog tid att få bort märkningen och resultatet blev fult, vilket innebar att man fick mindre pengar för stöldgodset, säger Robert Ytterberg, produktansvarig på Stöldskyddsföreningen.

Grannsamverkan

Kom till Sverige 1985. Grannar började samarbeta för att förebygga brott och i området sattes upp upplysningsskyltar.

– Man skulle inte leka polis utan vara extra ögon på det som händer i området, hjälpas åt med att hålla koll på alla besökare, hälsa på alla och visa att man är uppmärksam, detta för att tydliggöra att det kommer bli jobbigare om ni begår brott i det här området. Studier har visat att det är avskräckande och har effekt på brottsligheten”, Lotta Mauritzon, rådgivare på Stöldskyddsföreningen.

Varning för hunden

– Allt som kan skrämma bort en inbrottstjuv är inte fel, men jag vet inte om det fungerar”, säger Bosse Andersson, utredningsinspektör på Larmtjänst, försäkringsbolagens branschorganisation.