– När tio boende ska äta köper man in mat för sex eller sju, avslöjar en anställd på äldreboendet Kastanjen i Järfälla.

”Som en liten tävling varje månad – se vilken avdelning som legat på minst kostnad. Kanske ge varann tips och förslag samtidigt. Meningen är hämtad ur ett dokument från personalpärmen på Caremas korttidsboende Kastanjen i Järfälla. Nästan varje budgetdokument avslutas med ett: ”Detta är en utmaning, detta måste vi klara. Det gäller att titta över sin beställning och se vad man verkligen behöver”, eller, ”Kostrådet föreslår att enheterna utmanar varandra. Beställningsresultatet kontrolleras månadsvis och de som lyckats bäst uppmärksammas på något sätt.”, undertecknat – ledningen.

– Allt handlar bara om att spara, spara, spara. Förr tänkte jag mycket på att spara och ha en framtid men nu hatar jag det där ordet, säger en anställd på Kastanjen.

Nyckeltalen för inköp av inkontinenshjälpmedel (”blöjor, underlägg, hygienbyxa, katet-påsar”) och förbrukningsmaterial (”städmaterial, tvättmaterial, handskar, tvättlappar, toapapper, servetter, kontorsmaterial etc.”) på avdelningen ligger på 9 respektive 12 kronor per dygn och boende. En anteckning i marginalen visar att man sänkt kostnaden för förbrukningsmaterial med ytterligare 5 kronor per boende. Enligt personalen får nyckeltalen aldrig överskridas.

– Det måste räcka, oavsett om det blir kaos på avdelningen. Men de äldres behov varierar. Vissa veckor har en del diarré och vi behöver beställa in mer, men det får vi inte. Då måste vi hitta på egna lösningar, som att vika ihop underlägg i stället för blöja, säger sköterskan.

Vid måltider beställer personalen alltid färre portioner än antalet boende – med förklaringen att några inte vill äta. Ändrar sig den boende får han eller hon nöja sig med en smörgås och kex eller så delar personalen upp den beställda maten på fler – så att tio personer får äta för sju. Även måltidsservetter snålas det in på, enligt DN:s källor. En måltidsservett rivs i fyra delar för att räcka till fler.

– Man skäms, de är vuxna människor och får en pytteservett. Ingen annanstans i samhället gör man så här, säger en anställd.

DN har tagit del av ett protokoll från de anställdas arbetsplatsmöte. Där står det bland annat att man av besparingsskäl ska sluta att använda medicinkoppar. Det står också att anställda måste ”Tänka ekonomiskt och besparingar gällande vinylhandskar. Hur använder jag det? Behöver jag använda det?”

– För att spara pengar ska vi ge medicinen till de äldre direkt i handen. Vinylhandskar får vi bara använda när vi ska lägga om infekterade sår, typ mördarbakterie. Annars måste vi använda glatta plasthandskar när vi tvättar de äldre i rumpan. De kostar några kronor mindre per paket, men de går jättelätt sönder och man får bajs på händerna. Dessutom skaver de mot de äldres rumpor, säger en anställd.

Det senaste året har varit en mardröm för boendets anställda. Det började med att personalen tvingades städa. Nu både tvättar de, städar, sköter vaktmästarens uppgifter och gör sitt eget jobb. Enligt legitimationen är de skyldiga att ansvara för de äldres omsorg och hälsa. Nu fylls deras tid av annat.

Samtidigt har arbetsgivaren dragit ned på personal. Sjuka ersätts inte och anställda skickas hem de timmar som lagen inte kräver en minimibemanning. Pennor och kontorsmaterial ska personalen ta med sig hemifrån.

–  Folk skickar sina föräldrar till korttidsboende för att de inte klarar av att ta hand om dem själva. Men hur ska jag som ensam personal kunna ta hand om tio såna när två vill gå på toaletten, en vill ha kaffe, två behöver byta blöja? Det är inte mänskligt. Man gör verkligen sitt bästa men det fungerar inte. Vi mår inte bra. Vi klarar helt enkelt inte av det här, säger en anställd.

I förra veckan kom beskedet att Järfälla kommun tar över driften av boendet från augusti 2012.

– Tack gode gud att kommunen tar över. Då slipper jag Caremas städutbildning.

Städutbildning?

– Carema skulle betala en städerskeutbildning som vi sjukpersonal skulle gå. Vi har aldrig fått gå en utvecklingskurs, men nu ska vi gå städerskeutbildning, fast vi är utbildade sjuksköterskor och undersköterskor.