Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Äntligen ökar bostadsbyggandet – i nästan hela länet

Foto: Hampus Lundgren (arkivbild)

Bostadsbyggandet har äntligen tagit rejäl fart i länet. Förra året blev nästan 15.000 bostäder klara för inflyttning och byggtakten ser ut att öka. Länsstyrelsen tecknar bostadsbyggandet i genomgående ljusa färger, men det finns framtida flaskhalsar som måste vidgas.

Här har det byggts bostäder

    Källa: Länsstyrelsen Stockholm. Grafik: Andreas Lundegård

    Länsstyrelsens årliga analyser av bostadsmarknaden har i åtskilliga år präntat in att det byggs alldeles för lite. Befolkningsökningen i länet fick en rejäl skjuts uppåt 2006 och sedan 2007 har befolkningen varje år ökat med mellan 30.000 och 40.000 personer. Samtidigt har bostadsbyggandet trots fagra löften från politiker av olika kulörer stått och stampat.

    Det årliga behovet har länge ansetts vara 16.000 nya bostäder per år. Samtidigt har byggandet sedan 2006 hamnat på mellan 8.190 och 11.471 bostäder per år.

    Men förra året hände något ganska dramatiskt. Länsstyrelsens nu färdiganalyserade siffror visar att 14.959 bostäder blev klara. Och i år ser det ut som om målet på 16.000 per år äntligen ska nås.

    – Det här är första gången jag kan säga att jag är riktigt glad över bostadsbyggandet. Vi har inte byggt mer sedan miljonprogrammets dagar. Vi drar åt samma håll och alla kommuner jobbar för att hålla en hög byggtakt. I år kommer vi att överträffa målet med råge, säger landshövding Chris Heister.

    Det som hände 2015 var framför allt att påtagligt många kommuner fick fler bostäder klara än på många år. Det gäller bland annat Stockholm, Haninge, Järfälla, Sollentuna, Nacka, Österåker och Upplands Väsby. Tendensen är även att den ganska höga byggtakten spritt sig längre ut i länet än till de kommuner som ligger närmast centrala Stockholm.

    Andra mål för den regionala bostadspolitiken är att få fram fler hyresrätter, fler studentlägenheter och mer smålägenheter. Under 2015 var en dryg tredjedel av de inflyttningsklara bostäderna hyresrätter, byggandet av små lägenheter var högt och antalet färdiga studentbostäder ökade från 200 året före till drygt 800.

    – Allt går år rätt håll. Alla är överens om att vi måste bygga mer små lägenheter och att det behövs mer hyresrätter. Om Stockholms näringsliv ska fortsätta att växa i hög takt behövs hyresrätter. Människor som flyttar hit är inte alltid beredda att köpa en bostadsrätt eller en villa, betonar Chris Heister.

    De senaste fyra-fem åren har kommunernas egna uppskattningar sammanlagt slutat på omkring 16.000 bostäder per år. I år är uppskattningen totalt 22.500 stycken och för nästa år 24.000. Den här ökningen är dock inte enda skälet till att Länsstyrelsen tror att byggtakten kommer att hamna på minst 16.000 nya bostäder om året de närmaste åren. De preliminära siffrorna för första kvartalet i år visar på en kraftig ökning av byggandet och det finns många bostäder i detaljplaner som vunnit laga kraft.

     

    Vi har inte byggt mer sedan miljonprogrammets dagar.

     

    Ibland förs det i bostadsdebatten fram att varenda detaljplan överklagas, av grannar eller myndigheter. I verkligheten är det bara var fjärde detaljplan som överklagas och Chris Heister betonar att Länsstyrelsen förra året inte biföll ett enda överklagande av en detaljplan för bostäder.

    Betyder det att ni blivit mer släpphänta?

    – Nej, det är ett påtagligt tecken på att vi samarbetar allt bättre med kommunerna. Vi vill vara en medspelare och inte någon som kommer och stoppar saker i efterhand, säger Chris Heister.

    Länsstyrelsen arbetar med att samordna olika myndigheter i planfrågor. Chris Heister hyser gott hopp om att det ska leda till färre sena stopp av byggplaner för att de riskerar störa Luftfartsverkets och Försvarsmaktens intressen.

    Nu är verklighetens byggmarknad inte så enkel så att det bara är för Länsstyrelsen och kommunerna att slappna av och låta bostadsbolagen sköta det som behövs för att det ska bli rimliga väntetider för att få en bostad.

    – Det finns ett stort hot och det är bristen på arbetskraft. Det behövs fler välutbildade byggnadsarbetare, det är ont om handläggare och projektledare och det är brist på plåtslagare och arbetsledare i byggbranschen, konstaterar Chris Heister.

    Stockholms län ska ta emot 6.500 flyktingar i år. Samtidigt är trycket efter bostäder som är billiga nog för den som inte har ett hyggligt välbetalt arbete mycket högt. Det ställer krav på att producera bostäder för en lägre kostnad än den som blivit normal och på tillfälliga lösningar.

    – Folk måste ha någonstans att bo. Det är en av grundbultarna i samhället. Och i väntan på att vi får en fungerande bostadsmarknad måste vi uppfinna många flexibla lösningar. Rent allmänt måste vi ha mer mångfald på hela bostadsmarknaden, anser Chris Heister.

    I siffror. Blandat bostadsgodis
    I Norrtälje har över 1.000 fritidshus blivit permanentvillor.

    I Norrtälje har över 1.000 fritidshus blivit permanentvillor.

    Stockholm har de sex senaste åren byggt 27.909 bostäder. Haninge, Huddinge, Nacka, Norrtälje, Sollentuna, Solna och Sundbyberg har alla byggt 2. 000–3. 000 nya bostäder.

    Omkring 4.800 av de nya bostäder som tillkommit i Stockholm är ombyggda lokaler och vindar.

    I Södertälje och Sundbyberg är över hälften av alla bostäder hyresrätter. I Solna, Sigtuna, Upplands Väsby, Botkyrka Huddinge, Nynäshamn och Stockholm är en tredjedel eller mer hyresrätter. I Värmdö, Nykvarn, Österåker, Vallentuna, Norrtälje och Ekerö är över hälften av bostäderna småhus med äganderätt.

    638 av 735 bostäder som blev färdiga i Vallentuna de senaste sex åren var småhus med äganderätt. I Ekerö var 425 av 487 färdiga bostäder småhus med äganderätt. Även i Salem, Upplands-Bro, Nykvarn, Nacka, Vaxholm och Norrtälje var ägda småhus en viktig del av bostadsbyggandet.

    Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.