Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
STHLM

Arbetsmiljöverket kan sätta stopp för SL:s nya kortläsare

SL:s kortläsare, som används på bland annat Roslagsbanan.
SL:s kortläsare, som används på bland annat Roslagsbanan. Foto: Maria Walde

Nu kan kortläsarna på Stockholms lokalbanor stoppas – igen. De nya läsarna som köptes in för drygt 13 miljoner kronor i fjol är nämligen varken ergonomiska eller funktionella. Precis som de gamla maskinerna.

Kortmaskinshaveriet i stans lokaltrafik fortsätter. Förra året stoppade Arbetsmiljöverket den tunga och otympliga handdator som konduktörerna på Saltsjö-, Roslags- och tvärbanan tvingats använda för biljettvisering sedan Arriva tog över driften. Enligt Arriva innebar förbudet en förlust på närmare en halv miljon kronor i veckan vilket gjorde att man blev tvungen att snabbt hitta en annan lösning. SL presenterade då BKU-maskinen. Den gjorde förvisso att de kunde börja ta betalt av resenärerna igen, men lämnade i övrigt en hel del att önska.

– Förutom att utrustningen används på ett olämpligt sätt ur ergonomisk synvinkel så är den långsam och kräver många knapptryckningar och i början var det problem att få den att fungera med reskassesystemet. Ibland drog den ingenting från reskassan, och ibland drog den dubbelt. Det här skapade ett stort missnöje bland resenärerna och stress för konduktörerna, säger Per-Erik Johansson, som arbetar som inspektör på Arbetsmiljöverket.

Arbetsmiljöverket menar att teknikstrulet antagligen berott på att maskinerna helt enkelt inte är gjorda för biljettkontroll. Maskinen är egentligen en mobil betalterminal, som man förändrat mjukvaran på.

– Utrustningen används vad jag förstår normalt sett av bankväsendet och handeln för att ta emot kontokort i enstaka frekvenser. Den är alltså inte gjord för att hålla i handen under ett åttatimmars arbetspass, säger Per-Erik Johansson.

Jesper Pettersson, pressansvarig på trafikavdelningen på SL, hävdar dock att maskinen visst ska vara framtagen för ändamålet.

– I början hade vi problem, men då var det en kombination av teknik och att man inte riktigt visste hur man skulle använda dem. Däremot finns det konduktörer som fått arbetsrelaterade skador på grund av maskinen och det försöker vi hitta en lösning på, säger Jesper Pettersson.

Utöver de 230 maskiner som köptes in för lite mer än 13 miljoner kronor förra året, har SL beställt ännu fler. Sammanlagt handlar det om drygt 1 000 maskiner som köpts in för att även användas inom buss- och tunnelbanetrafiken.

I mitten av månaden skall Arriva lämna in en riskbedömningsrapport som kommer vara avgörande för BKU-maskinens framtid på lokalbanorna. Enligt en tidigare anställd ska Arriva vara i desperat behov av att hitta ett system för att kunna fortsätta använda BKU-maskinerna.

– Jag har hört att de pratat om att börja använda maskinerna i tiominutersintervaller, säger en tidigare anställd som DN har talat med.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.