– Heteronormen påverkar alla, även den som inte är hbt-person, säger Claes Nyberg, ny ordförande för Stockholm Pride.
Årets festival är den tolfte i ordningen och tiderna har förändrats sedan Stockholm Pride startade. Tidigare har festivalernas tema kretsat kring lagändringar som hbt-rörelsen (hbt står för homosexuella, bisexuella och transpersoner) har drivit genom åren. Som en könsneutral äktenskapsbalk, adoptionsfrågan, antidiskrimineringslagar och en utvidgad hets mot folkgrupp-lagstiftning.
– Vi har uppnått många förändringar. I dag är attitydfrågorna allt viktigare. Det gäller ju att lagändringar genomförs rent praktiskt i samhället. Vårt tema är direkt kopplat till vardagen. Frågan om hur heteronormen påverkar dig är riktad till alla. Vi vill visa på vardagssituationer där det skaver om man inte är enligt normen, säger Claes Nyberg.
Än så länge syns det knappt att Stockholm förbereder sig på att ta emot tiotusentals besökare under Prideveckan (27 juli–2 augusti med smygstart den 24 juli). Det enda stället som skyltar stort med sin medverkan är Kulturhuset och Stadsteatern, där Pride House är beläget.
Inför festivalen syns Stockholm Pride i medierna och på nätet, där kampanjer sätter fokus på heteronormen i vardagen. Här sprids filmer genom Facebook, som ögonblickskort skildrar fotbollstjejer som medelålders män skrockar åt, flickan som inte får köpa en actiondocka för sin mamma och killen som blir utskrattad när han väljer det platta brännbollsträet. Pride använder också Twitter för sitt uppmärksammade ”Hur hetero?”-test, som finns på svenska och engelska och som i går hade haft 100 000 besökare.
Claes Nyberg är, enligt testet, 1 procent hetero. Det kan bero på att det enda han har twittrat om på senare tid är Pridefestivalen.
Hur påverkar heteronormen dig?
– Som bög i Stockholms innerstad är jag kanske inte så negativt påverkad. Heteronormen handlar ju mycket om föreställningar kring hur en man är och hur en kvinna är. Jag kan till och med dra fördel av att vara medelålders, vit man med en okej utbildning.
– Men jag kan ändå känna att jag begränsar mig själv, eller gjorde det när jag var yngre. Då spelade jag basket fram till 20-årsåldern och tvingades ibland hänga med i jargong som jag innerst inne inte gillade. Eller så lät jag bli att utveckla mitt sång- och dansintresse för att det betraktas som fjolligt.
Heteronormen är en het potatis även inom hbt-rörelsen, för även här kan det innebära problem att som man vara väldigt feminin, till exempel. En transsexuell person som genomgått en könsoperation kan ha svårt att bli accepterad på en gayklubb.
– Det finns fortfarande en hierarki inom hbt-rörelsen. Den är tämligen vit och den är fortfarande mansdominerad på många håll. Och det vi verkligen måste ta tag i är vår egen transfobi, säger Claes Nyberg.
Organisationen bakom Stockholm Pride tycker att den har gjort sin läxa ganska bra. Här finns en dialog mellan olika grupper inom hbt-rörelsen. På festivalen samsas politiska seminarier och queerfeministiska diskussioner med konstnärliga vernissager, filmvisningar om transpersoner, utställare från företag, myndigheter, organisationer och partier, festande, publikfriande schlagerkvällar och den stora paraden genom staden, som förra året beskådades av en halv miljon människor.
– Vi försöker att vara inkluderande. Om vi får kritik internt från hbt-communityn, så har vi en dialog för att ta reda på hur de vill synas. På så vis breddas Pride ytterligare och det är viktigt.