Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
STHLM

Åtta gripna efter knarkraid i Husby

07:49. Klockan sju på onsdagsmorgonen slog polisen till mot ett flertal olika adresser i Husby, nordvästra Stockholm. Ett 70-tal poliser deltog i den sedan en tid tillbaka planerade aktionen.

Klockan sju på onsdagsmorgonen slog polisen till mot ett flertal olika adresser i Husby, nordvästra Stockholm. Ett 70-tal poliser deltog i den sedan en tid tillbaka planerade aktionen.

Syfte: Att stoppa och få bukt med den allt mer öppna narkotikaförsäljningen i området.

Tillslaget gav resultat. Åtta personer mellan 20-30 år greps och är nu misstänkta för grova narkotikabrott och grovt vapenbrott. Tre skarpladdade vapen anträffades och på flera platser beslagstogs narkotika, enligt uppgift till DN både cannabis och kokain.

– Insatsen blev mycket lyckad, det är ett hårt slag mot den pågående, öppna handeln med droger i området, säger Jacob Ekström, ställföreträdande insatschef för Fenix, polisens särskilda satsning mot den så kallat systemhotande kriminaliteten i Järvaområdet.

Personerna var anhållna i sin frånvaro, polisen har bedrivit spaning mot de misstänkta under en längre tid.

Enligt polisen utgör de nu gripna något av kärnan i den öppna droghandeln i Husby. Att den pågått mer eller mindre inför öppen ridå under en längre tid har inte undgått vare sig boende eller besökare i området:

– Här brukar de stå. Och här, konstaterar Dejan Stankovic, enhetschef för Rinkeby-Kistas preventionsenhet och slår ut med armen mot ett par platser på torgen i Husby.

Den öppna försäljningen har så väl provocerat som satt sin prägel på området. Den upplevda tryggheten har minskat i takt med känslan av att knarkhandlarna tagit över det offentliga rummet. Och i dess spår har våldet blivit grövre och farligare – även för gemene man.

Under 2014 och fram till i dag har 50 skjutningar på öppen gata kommit till polisens kännedom.

Sex mord har begåtts. Och 18 mordförsök.

Polisen kopplar ihop flera av skjutningarna med narkotikahandeln.

– Som vi ser det har den kriminalitet som förekommer i det här området här nått ett vad vi bedömer är ett patologiskt tillstånd, sa Anders Göranzon, chef för Fenix, den polisiära specialstyrka som sedan i april 2014 har haft fokus på de mest brottsaktiva individerna på Järvafältet, när DN intervjuade honom i juni i år.

Sedan Fenix drog i gång i april 2014 har man gjort ett stort antal beslag av så väl vapen som narkotika och pengar som misstänks härhöra från brottslighet:

Vapen: 26 pistoler, 6 hagelgevär, 3 automatvapen.

Narkotika: Drygt 1,5 kilo kokain, 40 kilo cannabis, 4 hekto heroin och två cannabisodlingar, samt ”mängder av” narkotikaklassade preparat

Ekonomiska tillgångar: 3,5 miljoner i kontanter har förverkats och 4,8 kilo guld har tagits i beslag.

Utöver det har runt 80 bilar förverkats – bilar skrivna på så kallade bilmålvakter och som används när brott begås.

Insatsen tredubblade antalet poliser på Järvaområdet, men fokus har inte varit att synas utan att verka.

Strategiskt viktiga, kriminella individer har listats och punktmarkerats. Alla brott de begått har utretts, så väl stora som små. Syftet med det har varit att öka antalet ärenden som leder till fällande domar.

Och det anser Anders Göranzon att Fenix lyckats med.

Av 518 inledda förundersökningar har 299 redovisats till åklagare, det vill säga 69 procent. Det är en stor andel jämfört med genomsnittet.

Hittills har 50 så kallat ”strategiskt kriminella” också dömts för brott som lett till fängelse.

– Jag vågar påstå att vi hittat en arbetsmetod som fungerar. Vi har varit konfrontativa och aktiva, uthålliga och metodiska. Vi har återtagit mark från kriminella element, menar Anders Göranzon.

Han ledde tidigare den uppmärksamma polisinsatsen mot gängkriminaliteten i Södertälje och har tagit med sig sina erfarenheter därifrån till Järvafältet. Han beskriver att arbetet generellt sett bedrivs enligt en modell som utgår från tre olika faser.

I den första ökar man närvaron i ett område och riktar polisarbetet mot de startegiskt kriminella. Så kallade ”signalbrott” som narkotikahandel, våldsbrott och inbrott står i fokus. Lokalsamhället har generellt sett lågt förtroende för rättsväsendet och få vill vittna.

I den andra fasen, som är den fas där Anders Göranzon anser att man befinner sig i nu, ökar utrymmet för förebyggande och relationsbyggande arbete. I det här läget har lokalsamhällets förtroende för polis och rättsväsende ökat.

– Vi står också i begrepp att revidera problembilden, gå djupare in i hur den systemhotande kriminaliteten faktiskt ser ut, fortsätter Anders Göranzon.

Enligt honom har också Fenixinsatsen gjort skillnad i såväl Tensta, Rinkeby, Husby och Kista. Många kriminella har valt att hålla lägre profil då de vet att de numera är igenkända och den stora majoriteten av Järvaborna upplever att det blivit lugnare.

När DN i somras hade flera samtal med Järvabor bekräftades de bilderna.

– Det har blivit bättre. Absolut. Om vi hade 200 rötägg här tidigare så har vi kanske bara 150 kvar. Lägenhetsinbrotten har minskat och det känns tryggare. Men det är inte bara polisens förtjänst, stadsdelsförvaltningen och fastighetsägarna och också bidragit, samarbetet verkar fungera bättre mellan de olika aktörerna, säger till exempel Burhan Yildiz, politisk engagerad i FP och ordförande i Kurdiska föreningen i Rinkeby.

Andra, framför allt de unga, till synes sysslolösa individer som dagligen hänger i centrum säger att det snarare handlar om ”trakasserier” och ”förföljelser”, men ingen av dem vill uppge sina namn.

Dejan Stankovic, enhetschefen på socialtjänsten, är övertygad om att någonting håller på att hända, inte minst i Husby:

– Senast förra veckan kallades till ett möte där medborgarna själva gav uttryck för at de verkligen tröttnat och att de förstått att även de måste hjälpa polisen för att få bukt med det.

Han tror egentligen inte att knarkhandeln och missbruket ökat, utan att skillnaden är just att det blivit synligt.

Vad beror det på?

– Känslan är att klimatet är hårdare, överallt, i skolan, på torgen. Man struntar i om man åker fast, man spelar tuff. Och de som inte deltar i det spelet, de vanliga medborgarna, de känner sig övergivna, svarar Dejan Stankovic.

Enligt honom har det sällan eller aldrig funnit så mycket resurser som nu till det förebyggande arbetet. Sju fältassistenter jobbar i Rinkeby-Kista, vilket är fler än någonsin och ungdomsgårdarna är öppna varenda kväll, året runt. Arbetet med de medborgarvärdar som finns till hands runt centrumanläggningarna ger långsamt resultat.

– Men vad vi än gör är det som att det inte räcker till.

Tillslaget i Husby var en samordnad aktion mellan Fenix och både den Nationella instatsstyrkan och den regionala insatsstyrkan.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.