Hovrättsdomen visar det som borde vara självklart. En kvinna med ett vilt sexliv kan bli trodd när hon säger att hon har blivit våldtagen. Hon kan leva ett liv som många tycker är omoraliskt. Hon kan först vara med på sex men har rätt att ändra sig.
En mycket viktig anledning till att de två så kallade Stureplansprofilerna till sist dömdes för grov våldtäkt är att kvinnan gjorde det som många våldtagna inte gör. Hon anmälde direkt. Det innebar att hennes skador över hela kroppen och i underlivet kunde dokumenteras och användas som bevis. Kvinnans samtal till larmtjänst, när hon fortfarande var svårt chockad och berusad, spelade en mycket viktig roll för att stärka hennes trovärdighet.
Om hon i stället hade gjort som de flesta kvinnor skulle ha gjort, åkt hem och duschat, sovit ruset av sig och kontaktat polisen efter någon vecka eller ännu längre tid, är det mycket tveksamt om de två männen ställts inför rätta.
Det bandade samtalet till larmtjänst var den enda nya bevisning som presenterades i hovrätten och spelade en mycket viktig roll för den fällande domen. Men det räcker inte som förklaring. Hovrättslagman Göran Ewerlöf konstaterade att hovrätten trodde på kvinnan "fullt ut". Även tingsrätten trodde på det mesta hon berättade men var inte övertygad om att hon hade gjort tydligt för männen att hon inte ville längre. Tingsrättens slutsats var att kvinnan hade blivit våldtagen men att männen inte förstod det. Det var ett resonemang som provocerade många men är korrekt enligt lagens mening.
Det är inte ovanligt att tingsrätt och hovrätt kommer till olika slutsatser, särskilt i sexualbrottsmål där bevisfrågorna ofta är komplicerade.
En del tror att tingsrätterna, där nämndemännen är i majoritet, oftare dömer med hjärtat och är mer beredda att fälla de åtalade. Det stämmer inte. När DN granskade alla domar i sexualbrottsmål i Stockholms län år 2003 visade det sig att Svea hovrätt oftare fällde gärningsmännen än tingsrätterna. Hovrätten dömde också ofta till hårdare straff.
Det är alltså fullt möjligt att domstolarna drar olika slutsatser av samma bevisning. Men även efter tisdagens dom kommer det att vara mycket svårt för kvinnor att få rätt i våldtäktsmål. Endast en femtedel av anmälningarna leder till åtal och domstolarna friar oftare i sexualbrottsmål än i andra typer av brottmål.
En del anklagar polis och åklagare för dåliga attityder till våldtagna kvinnor. Det kan säkert förekomma, men det duger inte som förklaring till att så få fall går till åtal. Sexualbrottsmålen är numera högt prioriterade hos Åklagarmyndigheten. Den åklagare som lägger ned en utredning utan att tillräckligt har gjorts vet att beslutet kan omprövas av Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum för sexualbrottsmål.
Trots kraftfulla insatser har åklagarna inte lyckats öka andelen fall som går till åtal. Förklaringen är att det fortfarande är mycket svårt att få fram hållbara bevis.