Skoldebatten kretsade mycket kring oppositionens hypoteser om hurvida löneökningar och ökade kostnader nästa år "äter upp" de borgerligas ökade resurser till förskola och skola.
Att lärarna i Stockholms stad kommer att vara på krigsstigen nästa år, efter sin procentuellt magra utdelning i lönekuvertet i år, är nog mer än en kvalificerad gissning av socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet.
Så trots att de borgerliga partierna faktiskt ökar pengapåsen till förskola, grundskola, gymnasium och i någon mån även till skolbarnomsorgen så finns det en viss fara i att tala för högt om "historiskt stora skolsatsningar".
Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet målade upp en mörk bild av 2008. De menade att majoritetens budget riskerar att leda till nedlagda kommunala skolor, större barngrupper i förskolan, mindre pengar till elevvård. Och maktlösa rektorer och föräldrar som tappat kontakten med den politiska makten på grund av att grundskolan flyttats över från stadsdelsnämnderna till politikerna i Stadshuset. Vänsterpartiets Inger Stark (v) gick så långt att hon ville tillsätta en kriskommission för skolan.
- Vårt skolsystem befinner sig i fritt fall, sade hon.
Den borgerliga skattesänkningen på 20 öre lade också ved på brasan.
- Varje krona ni vill satsa på att minska skatten vill vi satsa på skolan, sade Roger Mogert (s).
Han konstaterade att ett vårdbiträde med barn som får 30 kronor i skattesänkning nog hellre såg att de kronorna satsades på skolan.
De borgerliga partierna målade upp en helt annan bild av satsningarna på skolan.
Att stadshuspolitikerna nu har hand om hela skolan med undantag för den kommunala förskolan menade de leder till bättre samordning och styrning samt stora effektivitetsvinster.
- Jag trodde ni gett upp frågan om att skolan ska ligga under stadsdelsnämnderna, suckade skolborgarrådet Lotta Edholm (fp).
De borgerliga partierna talade sig varma om sina satsningar på ökad frihet för föräldrar att välja skolor, ett gemensamt kösystem för kommunala och fristående förskolor, eventuell kompensation för föräldrar som inte får barnomsorg i tid, ökad profilering av skolor, utökad lässatsning i grundskolan, skiftliga omdömen från årskurs 1, stadsövergripande arbete mot mobbning. Inom gymnasieskolan införs lärlingssystem nästa år. Och de borgerliga vill hellre att elever som inte klarat grundskolan ska gå kvar ett tionde år än flyttas upp till det individuella programmet.