Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
STHLM

Bara en av tio kan få psykiatrisk vård i dag

Efter DN:s larm om att var ­tionde tonåring i Stockholm går på BUP är samtliga partier eniga om att det behövs fler psyko­loger i primärvården. I dag har bara var tionde ­patient på vårdcentralerna ­möjlighet att få psykoterapi.

Om du mår psykiskt dåligt gäller det att tillhöra en vårdcentral med förhållandevis friska medpatienter. Vårdcentralerna har ett maxtak för hur många patienter som kan behandlas för psykiska problem. Ersättningsmodellen för psyko­sociala insatser gör att bara omkring var ­tionde person listad på vårdcentralen har möjlighet att få gå upp till fem gånger hos en psykolog eller kurator.

– Ja, det är det obligatoriska åtagandet, och det är för lite. Vi vet att en tredjedel av de som söker till primärvården har någon form av psykisk ohälsa. De har ångest och nedstämdhet, säger Birgitta Rydberg (FP), sjukvårdslandstingsråd.

Problemen inom den psykiatriska vården har beskrivits som ett kompetensproblem och att det saknas psykologer, inte bara i Stockholm, utan i hela landet. Birgitta Rydberg håller med om att ersättningssystemet är ett minst lika problematiskt hinder för de som söker psykiatrisk hjälp.

– I dag har vi en ersättningsmodell som gör att man inte kan hålla på med sådant i primärvården. Därför har vi lagt förslag att förändra vårdvalet. Helst ha ett eget för psykologer men i väntan på det åtminstone betydligt fler psykologer i primärvården, och betydligt mer differentierad ersättning.

Redan till höstens budget lovar ­alliansen en särskild satsning på att införa fler psykologer och psykologiska behandlingsmetoder i primärvården som både miljöpartiet och social­demokraterna ställt sig bakom.

– Hur mycket pengar det handlar om avgörs i budgeten i höst. Men vi behöver betydligt fler psykologer i primärvården. Vi skulle också behöva olika typer av ersättningar för olika typer av behandlingar och ge lite längre terapitider än vi kan erbjuda i dag, kanske uppemot 20 gånger.

Oppositionen är också helt på det klara med att det krävs mer insatser i primärvården för unga.

– Jag tror att alla förstår att tiominuters besök hos läkaren inte är tillräckligt när det handlar om människor i livskris. Patienternas behov måste vara det som styr ersättningarna. Vi måste ha psykosocial kompetens på alla ungdomsmottagningar och vårdcentraler, säger Dag Larsson (S), oppositionslandstingsråd.

Politikerna svarar

1. Ska det finnas psykologer på vårdcentralerna?

2. Hur ska psykiatrivården för unga förstärkas?

Moderaterna, Filippa Reinfeldt, sjukvårdslandstingsråd.

1. – Ja, vi vill ha fler psykologer och medarbetare med andra kompetenser i primärvården. Därför har vi höjt ersättningen för psykologsamtal på vårdcentral, vilket lett till att psykologbesök mångdubblats.

2. – För att nå barn och unga som mår psykiskt dåligt har vi startat första linjens psykiatri för barn som kommer att finnas på vårdcentraler. Utöver detta handlar det om att också fånga upp unga tidigt och därför vill vi ha fördubblade hälsosamtal i skolan, förslagsvis vartannat år.

Folkpartiet, Birgitta Rydberg, sjukvårdslandstingsråd.

1. – Ja, det finns redan genom psyko­sociala insatser i vårdvalet. Vi vill se fortsatt ökning och mer insatser. Man ska oftare kunna få hjälp av en psykolog och upp till 20 behandlingar med till exempel KBT.

2. – Vi ska fortsätta bygga ut psykiatrin för unga som är i en känslig fas och tyvärr oftare drabbas av psykisk ohälsa. Hjälpen ska ges tidigt på ungdomsmottagningar, med skolpsykologer och fler psykologer på vårdcentraler. Vi bygger redan ut med psykologhjälp på husläkarmottagningar för barn och även vissa vårdcentraler för vuxna. Både psyko­loger och psykiater ska finnas och uppgifterna mellan dessa och hus­läkare ska vara tydligt avgränsade.

Socialdemokraterna, Helene Hellmark Knutsson, oppositionslandstingsråd.

1. –  Alla vårdcentraler och ungdomsmottagningar ska ha tillgång till psykosocial kompetens. Särskilt i områden där den psykiska ohälsan är som sämst. Då måste ersättningssystemet förändras. Att tro att människor i livskris kan behandlas på tio minuter är naivt.

2. – Vi vill minska byråkratin och ge mer tid för patienten. Vi måste möta unga där de är. I dag väljer unga att gå direkt till BUP vilket resulterar i långa väntetider. Elevhälsan ska vara mer närvarande, den psykosociala kompetensen på ungdomsmottagningar ska byggas ut och finnas även på nätet. Vi vill se över hur olika delar av samhället kan samverka för att stärka det förebyggande arbetet.

Centerpartiet, Gustav Hemming, landstingsråd.

1. – Ja, alliansen har gjort det lättare att få psykosocialt stöd på vårdcentraler. Vi ska öka tillgängligheten ytterligare, till exempel genom behandling via internet, tidig och snabb bedömning samt utveckling av mobila team. Vill också införa vårdcoacher inom psykiatrin.

2. – Vi anser att man kan förbättra arbetssätten kring tidig upptäckt och behandling av barn och ungdomar med psykisk ohälsa. På skolorna ska det finnas tillräcklig psykologkompetens. Vi vill se ett bättre samordnat arbete mellan skolhälsovård, primärvård och socialtjänst. Utöver detta anser vi att ätstörningsvården är mycket viktig och måste även ha hög tillgänglighet på sommaren.

Vänsterpartiet, Håkan Jörnehed, oppositionslandstingsråd.

1. – Ja, självklart. Det är ju till vårdcentralen alla ska vända sig först och främst.

2. – V har i budgeten föreslagit hundra miljoner mer än alliansen i extra riktade insatser, bland annat till fler kuratorer och psykologer på vårdcentralerna. Vi vill också ge några av ungdomsmottagningarna, bland annat Farsta, ett bredare uppdrag för att arbeta med ungas psykiska ohälsa. Vi kan också tänka oss att SLL skulle kunna ta över skolhälsovården på försök. Ett bra förebyggande arbete blir i förlängningen en vinst för både den enskilde och för oss alla.

Kristdemokraterna, Ella Bohlin , toppkandidat till landstinget.

1. – Ja, vi vill att vårdcentralerna ska fungera som en första linjens psykiatri. Därför måste det finnas psykiatrisk kompetens i primär­vården.

2. – Vi vill bygga ut kommunernas familjecentraler med psykiatrisk kompetens. Vi vill också satsa på att öka kapaciteten på BUP-mottagningarna i Stockholm. Alla barn med komplicerad eller kombinerad problematik ska få en personlig kontaktperson.

Miljöpartiet, Helene Öberg, oppositionslandstingsråd.

1. – Ja, det ska vara ett krav att det på varje vårdcentral finns en legitimerad psykoterapeutisk kompetens. Det ska också finnas möjlighet till en längre serie samtal där. Det är ett bra sätt att förebygga att människors psykiska ohälsa försämras och kräver mer specialiserade insatser.

2.. – Det ska vara möjligt för unga som mår dåligt att även söka sig till ungdomsmottagningen, där väntetiderna ska vara korta med nära samarbete med övrig sjuk- vård. Ungdomsmottagningarna har redan en bra etablerad kontakt med ungdomar och vi vill bygga på den relationen och ge de psykisk ohälsa i uppdrag. Fler psykologer i elevhälsan för att ge samtalsstöd till framför allt unga tjejer.

Psykiatrisk vårdkonsumtion i Stockholms län, 2013.

Andel per åldersgrupp:

0–12 år 4 procent

13–17 år 10 procent

18–24 år 7,6 procent

25-44 år 5,4 procent

45–64 år 4,6 procent

65–74 år 2,4 procent

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.