Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
STHLM

Bara ett sjukhus klarar vårdkraven

Grafik: Jonas Backlund
Samtliga akutsjukhus i Stockholm, utom Sös, är överfulla. Bara i december hade sjukhusen 2 308 överbeläggningar. ”Ibland måste vi pressa hem människor, fast de inte är i skick. De kommer snabbt tillbaka”, säger en cancersjuksköterska på Karolinska.

Den 10 december vårdades 82 patienter på Karolinska universitetssjukhuset utan tillräckligt mycket personal omkring sig. Samma dygn var dessutom 31 patienter placerade på en avdelning där de egentligen inte skulle vårdas. Detta är, enligt Socialstyrelsen, det största patientsäkerhetshotet.

– Vi har nästan alltid fullt, och då får onkologpatienter ligga som satelliter på övriga sjukhuset, det kan vara var som helst; urologen, öron-näsa-hals eller kirurgen. Där det finns en plats, säger en cancersjuksköterska som vill vara anonym.

Hon beskriver lättnaden hos patienterna när de till sist får en plats på onkologkliniken:

– Åh, äntligen får jag komma hit! säger de. Ligger man på en annan avdelning får man inte optimal behandling. Alla avdelningar kan sina specialiteter, men inte det som and­ra håller på med, så är det bara.

Sedan i höstas ska samtliga sjukhus i landet rapportera in dygn-för-dygn-siffror till Sveriges Kommuner och landsting. SKL släpper inte ut uppgifterna, men DN har fått del av Stockholmssjukhusens siffror genom landstinget.

Rapporteringen för december visar att endast Södersjukhuset klarar att bedriva vård utan över­beläggningar och endast ett fåtal utlokaliserade patienter.

Samtliga andra akutsjukhus har problem dygn efter dygn. Detta trots att både Arbets­miljö­verket och Socialstyrelsen upprepade gånger kritiserat sjukhusen – och utfärdat viten, eftersom överfulla sjukhus leder till risker för patienterna – och en tung arbetsmiljö.

Inte minst ökar faran för allvarliga infektioner när personalen har för mycket att göra eller patienter vårdas i korridoren.

Förra veckan slog sjuksköterskor på Karolinska i Huddinge larm om hur de tvingades vårda en patient med multiresistenta bakterier, MRSA – utan att de fått resurser att hantera smittan på ett säkert sätt för andra patienter.

Mest överbeläggningar i förhållande till sin storlek har lilla Norrtälje sjukhus (86 stycken).

Allvarligare är att länets största och mest högspecialiserade sjukhus, Karolinska universitetssjukhuset, haft 1 425 stycken under december, och 978 utlokaliseringar till annan avdelning. Samma patient kan dock förekomma flera gånger.

Danderyds sjukhus hade 608 överbeläggningar och 75 utlokaliseringar och Södertälje sjukhus hade, i förhållande till sin storlek, flest patienter på fel avdelning, 157 stycken.

Trots upprepade löften om att situationen ska bli bättre på Karolinska så kvarstår problemen. Chefsläkaren Gunnar Öhlén suckar när han får frågan varför.

– Den främsta orsaken är att det saknas sjuksköterskor.

Han konstaterar att sjukhuset tvingas hålla många vårdplatser stängda, i dagläget ett 60-tal av 1 361 möjliga, på grund av personal­bristen.

– Just i dag skulle vi behöva ytterligare 68 sjuksköterskor, för att kunna hålla alla vårdplatser öppna, säger Gunnar Öhlén.

De nyutexaminerade sjuksköterskorna i landet drog i våras i gång en kampanj där de krävde 24 000 i ingångslön, nu har kravet höjts till 25 000. Flera vårdgivare har mött detta krav, men för Karolinska, som lever under sparbeting, är det inte aktuellt, enligt Gunnar Öhlén. Nu hoppas sjukhuset att ett traineeprogram ska locka de nyutbildade att välja sjukhuset.

Hur vill du kommentera de siffror ni redovisar för december?

– Det här kan inte vara något normaltillstånd. Det fungerar inte. Från sjukhusledningens sida har det högsta prioritet att vi ska få alla våra vårdplatser disponibla. Vi jobbar med detta dygnet runt. Målet är att få klinik efter klinik i balans så att de kan öppna alla sina platser, säger Gunnar Öhlén.

På Vårdförbundets fackexpedition på sjukhuset konstaterar Anette Karlsson att det skett en långsam tillvänjning bland personalen.

– Vi borde skrika och gå ut på gatorna, men många har resignerat. Det är väl ett sätt att orka, att man skärmar av. Men många beskriver hur de tänjer på sina etiska gränser, det orsakar en ständig samvetsstress.

– Vi måste komma tillbaka till en vård som är etiskt riktig och värdig, säger Anette Karlsson.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.