Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
STHLM

Bara i år har 36 resenärer blivit skadade

Sl ska hålla krismöte om t-banespärrarna.
Sl ska hålla krismöte om t-banespärrarna. Foto: Magnus Hallgren
SL:s spärrar fortsätter att skörda offer – hittills i år har 36 personer skadats. På torsdag håller SL krismöte om spärrarna.

– Nu får det vara slut på här, det får inte vara så att människor skadas, säger Thomas Silvander, intäktsansvarig på SL.

Trots stora ansträngningar att komma till rätta med glasspärrarna fortsätter folk att skadas i tunnelbanan.

Enligt senaste skadestatistiken som SL tagit fram för DN:s räkning har 36 personer hittills i år rapporterat till MTR, att de skadats av spärrar i tunnelbanan. Det är lika många skador som för två år sedan.

De flesta skadar sina axlar eller ben. Många rapporterar även skador på glasögon och mobiltelefoner.

– Vi har länge försökt lösa problemen med spärrarna men tyvärr har det inte gett effekt. Nu måste vi ta ett helhetsgrepp och komma till rätta med det här. Det är inte meningen att folk ska skadas, säger Thomas Silvander.

Det senaste draget, att enkelrikta spärrarna, vilket man gjort vid cirka hälften av inpasseringarna, har inte minskat antalet olyckor.

– Vi har trott att det skulle hjälpa att enkelrikta spärrarna men det har inte gett effekt. Nu har vi krävt att den belgiska leverantören Automatic kommer hit och förklarar varför det händer.

På torsdag samlas SL:s ledning för ett krismöte med anledning av problemen med glasspärrarna.

–  Spärrproblemet är nu uppe på högsta nivå. Ledningen och alla SL:s specialister samlas, från säkerhetsavdelningen till den tekniska avdelningen, för att komma fram till en helhetslösning, på både kort och lång sikt.

Enligt Thomas Silvander är ärendet högprioriterat i höst.

– Redan under hösten måste vi ha hittat en helhetslösning, både kortsiktigt och långsiktigt. Jag tror till exempel att vi måste bygga om flera entréhallar. SL måste ha ett nytt tänk och öka kapaciteten inte bara på tågen utan även i biljetthallarna. Det börjar bli riktigt trångt på många ställen, säger han.

Enligt skadestatistiken inträffar flest skador på de större stationerna där det trångt. Redan nu planerar man att göra en av de underdimensionerade biljetthallarna, mellan pendeltågen och tunnelbanan vid T-centralen, bredare. Där har man i dag placerat värdar för att minska trycket.

Problemet med spärrarna är att de reagerar fel när människor passerar på fel sätt. Den automatiska avkänningen fungerar bara om resenären står på exakt rätt ställe i spärren. Hamnar man för långt in i spärren när man lägger på kortet och sedan backar får automatiken spel och glasdörrarna kan slå igen utan förvarning.

Hur ska man passera genom spärren för att inte skadas?

– Man måste stå i linje med kortläsaren, och inte gå för långt in innan man drar kortet.

Många av läsarna berättar att deras barn är rädda för spärrarna och inte vill åka tunnelbana?

– Det är naturligtvis inte bra om barn är rädda och tycker att det är obehagligt att gå genom spärrarna. Jag kan förstå om barn som blivit skadade känner oro. Det är klart att både barn och äldre ska känna sig trygga när de åker tunnelbana. Man ska inte behöva ha någon specialkompetens för att åka med SL, säger Thomas Silvander.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.