Fler synliga poliser ger resultat. Närhet till uniformerad polis skapar trygghet, förebygger brott och ger nöjdare medborgare - därför gick tillförordnade rikspolischefen Bengt Svensson på tisdagen ut på DN Debatt och berättade att myndigheten beslutat att driva på hårdaremed saken.

I Stockholm sliter polisen redan med frågan. Hur stor andel av de drygt 5.000 anställda poliser som i dag jobbar i yttre tjänst vet man inte exakt, men siktet är inställt på att det ska bli fler.

Flera enskilda satsningar anses också ha gett effekt under de senaste året. De 15 lokala poliskontoren är en sådan - även om de påstås vara lyckade ur olika perspektiv. I Järfälla är man till exempel nöjd med att antalet anmälda gatufridsbrott i Jakobsbergs centrum minskade med 17,3 procent under det senaste året, vilket är en utveckling som tillskrivs de mer synliga poliserna.

I Jordbro är man lika nöjd - men där för att antalet anmälningar tvärtom har ökat, något som man tolkar som att förtroende för polisen i området blivit större. Samma sak gäller de mobila poliskontor som sedan ett drygt år finns på Medborgarplatsen och på Stureplan under helgnätterna. Närvaron har ökat tryggheten och i viss mån anmälningarna. Nästa steg kan bli mobila poliskontor även i förorterna, en både billig och "synlig" lösning.

- Amibitionerna är höga, men ekonomin kärv. Sparkravet ställer till problem, konstaterar biträdande länspolismästare Lennart Enocksson och syftar på år 2009 då prognosen ligger på minus 200 miljoner kronor.

Totalt sett kommer dock antalet anställda att öka i år. 145 nya poliser får jobb medan antalet civilanställda minskar med 50 genom naturliga avgångar. Det blir ett nettoplus på 95 anställda. Hur de resurserna ska användas på bästa sätt ska nu utredas, och det är något som delvist är kontroversiellt:

- Direktivet om att hälften av poliserna ska vara ute på gatan är tydligt. Och ska vi nå ända fram krävs det en del svåra beslut, tror Lars Serenader, kommmissarie på länspolismästare Carin Götblads kansli.

Minst tre faktorer påverkar ambitionerna att synas och verka effektivare. För det första slukar kommenderingar vid evenemang stora resurser, för det andra motverkar sparbetinget (som ska tas in genom övertidsstopp, minskat antal civilanställda och besparingar på driften) ökad synlighet och för det tredje är det en attitydfråga:

- Vi är en konservativ yrkeskår, har svårt att tänka om och nytt. Vi behöver erfarna utredare, men samtidigt är det synd att den som en gång fått en inre tjänst aldrig kommer ut igen. Det är synd för det är ute i verkligheten vi gör mest nytta, tror Curt Ahnlund, lokalkontorspolis i Jakobsberg, Järfälla kommun.

Han menar att det måste satsas mycket mer på att bygga från grunden. Med medborgarfokus och tillgänglighet skulle polisen nå mycket längre, inte minst i det förbyggande arbetet, som enligt Ahnlund borde prioriteras hårdast:

- Här ute har vi nästlat oss in i lokalsamhället och vi ser redan effekterna. Den subjektiva tryggheten har ökat mycket medan den anmälda brottsligheten sjunker långsamt. säger han.

Stefan Eklund, ordförande i Polisförbundet i Stockholms län, är positiv till lokalkontorssatsningen, men bekymrad över att antalet civilanställda fortsätter minska i Stockholm:

- När det administrativa stödet försvinner riskerar vi att fler poliser hamnar bakom skrivborden. Men det viktigaste nu anser vi är att regeringen ser till att anslagen används så lokalt som möjligt, och inte på den stora kostsamma överbyggnaden som Rikspolisstyrelsen är.

För Curt Ahnlund i Jakobsberg är det i det närmaste en självklarthet:

- För oss här ute är det uppenbart att det är helt nödvändigt att omfördela resurserna. Det är dags att motivera så många poliser som möjligt att jobba här ute.