– Titta där, säger Terje Skilnand och pekar på en svart BMV som drar tre filer från höger till vänster, utan att använda blinkers och utan marginaler. Väl i vänsterfil gasar föraren och drar om så många han hinner innan han strax före en målad refug tränger sig tillbaka in i det mittersta körfältet.
En förare strax bakom inspireras av hans betende och försöker göra samma sak. Nu har dock de körande bilisterna i mittenfilen surnat till. Varför släppa in den där killen i mittenfilen? Det blir ingen lämplig lucka, så bil nummer två blir ståeende på snedden med bakpartiet utstickande i den vänstra filen där bilar på väg mot Södra länken borde ha fritt spelrum att susa förbi.
Vi befinner oss på Essingeleden, norrgående, strax efter avfarten mot Västberga. Det är tidig morgon och trafiken är tät. Köbildningen börjar inte förrän just här. Norr om Stockholm är Solna igenkorkat, precis som vanligt. Köerna in mot stan börjar långt före Järva krog.
Terje Skilnand, som kör en av Vägassistans fyra bilar, har varit med så länge att han inte längre orkar uppröras över hur många av bilisterna beter sig, men han upphör ändå inte att förvånas. I takt med att det stockholmska vägnätet blivit allt mer överbeslastat och därmed också störningskänsligt får bilisterna allt mer att göra bakom ratten:
– Jag ser folk som läser, messar, mejlar, jobbar, sminkar sig, rakar sig... det mesta tyder på att de är rätt stressade, konstaterar han.
Och det känns förmodligen igen. Även de som beter sig oaktsamt när det gäller själva körningen är sannolikt pressade, något som bidrar till att ytterligare köbildning och ökad risk för olyckor som i sin tur kan skapa köer vars konsekvenser kan hålla i sig flera timmar.
– Vi har de vägar vi har, det kommer inte att förändras på tio, femton år. Ska vi få till någon förbättring nu måste vi göra andra saker. En attitydförändring hos individen kan göra mycket, säger Dick Gahnberg, sektionschef på Vägverkets drift- och underhållsenhet som tillsammans med Stockholm stad och SL satsar 200 miljoner på att öka framkomligheten i år.
Han räknar snabbt upp de betenden som dels ökar köbildningen, dels riskerar att leda till olyckor som kan få ödesdigra konsekvenser:
•sicksackkörning på flerfiliga vägar.
•ligga i fel fil och tränga sig före alla andra vid av fart på motorvägen.
•köra för nära framförvarande fordon när trafiken rullar på i god fart.
•köra i kollektivkörfältet.
•köra mot rött.
– Men det kan också handla om att utnyttja påfarternas längd fullt ut, fortsätter Dick Gahnberg.
Allmänt ryckig körning med snabba accelerationer och inbromsningar är också rena döden för framkomligheten. För att inte tala om när trafikanterna inte respekterar när körfält stängs av, eller ”kryssas” som det kallas, via övervakningssystemet Motorway Control System, MCS.
– Man kan göra rent juridiska fel som kan ge böter, men frågan har också en moralisk aspekt. Och tyvärr är detallt för många av de vana bilpendlarna som tar sig friheter de förmodligen inte skulle ta sig om de inte satt i en bil omgärdade av plåt, säger Dick Gahnberg.
Efter ett par timmar på rull med Terje Skilnand i Vägassistans stora, väl synliga bil, välkänd av många som får haverier på väg, är det lätt att förstå vad Dick Gahnberg menar. För även om vardagsbilisterna i Stockholm allmänt är duktiga så hinner vi se exempel på samtliga felbetenden som bara förvärrar situationen inom en halvtimme.
– Kolla den där killen, jag lovar, han kommer att bränna tvärs över filerna och ta kollektivkörfältet, säger plötsligt Terje och tittar på en Audi som närmar sig bakifrån.
Och mycket riktigt...
Fotnot: Vägassistans är ett nära samarbete mellan polisen, Vägverket och Stockholms stad.