Borgerligt vallöfte om tillgänglighet ”vackra ord”
Publicerat 2009-07-10 08:53
Foto: Mark Earthy / Scanpix
Nästa år ska Stockholm bli världens mest tillgängliga stad. Det lovade de borgerliga redan 1998. Men målet är tio år senare fortfarande långt borta. Och när vet man egentligen om det nåtts?
Dela med andra:
DN Teman i artikeln
Tillgängligheten i Stockholm
Se webb-tv
"Jag känner mig utanför". För rullstolsburne Amir Amirriazi krävs planering innan han går ut och fikar.
– Ja, det undrar jag också. De borgerliga satte inte upp några kriterier eller krav som skulle uppfyllas. Och ska vi vara världens bästa måste det ju finnas något organ, typ FN, som kan avgöra det, säger Lars Cedergrund, projektledare för tillgänglighetsprogrammet sedan starten.
En dryg miljard har dock pumpats in i projektet de senaste tio åren och omfattande åtgärder har vidtagits. Men möjligheten att få till stånd förändringar är på vissa håll svåra, berättar Cedergrund.
De handikappades riksförbund, DHR, slog nyligen larm om att ett stort antal uteserveringar stänger ute rullstolsburna genom att vara konstruerade med uppbyggnader. Dessa är bara i undantagsfall tillåtna i de föreskrifter som finns för tillstånd.
Men trafikkontoret har inga möjligheter att kontrollera att reglerna efterlevs.
– Restauranger får bara tillstånd för en viss yta och får riktlinjer som de sedan ska följa. Men de gör de alltså inte. Kommunen har ingen kontrollfunktion. Det blir en polisiär fråga, förklarar Cedergrund som tycker att kommunala kontrollanter borde återinföras för att se till att krögare lever upp till sina tillstånd.
Enligt Lars Cedergrund är det dessutom relativt få restauranger som följer lagstiftningen om tillgänglighet inne i lokalerna.
– Lagen säger att man ska ta bort ”enkelt avhjälpta hinder”. Men det efterlevs dåligt det med.
Cedergund konstaterar att det blivit nästintill naivt att lita på att restaurangägare ska följa lagar och föreskrifter. Och trots att den borgerliga alliansen utfäst att Stockholm bara inom ett halvår ska ha ”världens bästa tillgänglighet” bedöms det ta betydligt längre tid att fullgöra de åtgärder man inlett.
– Det här arbetet behöver fortsätta i flera år. Det handlar också om att hindra att nya otillgängligheter byggs upp. Och när vi genomför förändringar kan vi inte gå hur fort fram som helst för att inte gräva upp hela staden samtidigt, säger Cedergrund.
Miljöpartiets gruppledare Stefan Nilsson berömmer ambitionen att ha full tillgänglighet – men tycker att vallöftet från 1998 i dag mest framstår som ”vackra ord”.
– Det handlar om den politiska viljan. Den sviktar hos den moderatledda majoriteten så fort man närmar sig det konkreta. Man måste ta parti för den part tillgängligheten avser. Jag tror att merarbetet för krögarna är väldigt liten. Det är en enkel sak att åtgärda.
Miljöpartiet föreslår därför också att Stockholms stad skärper kontrollen. De restauranger vars uteserveringar inte håller måttet i år får till nästa säsong på sig. Men därefter ska det inte ges några tillstånd till dem som inte följer föreskrifterna.
MP förbereder också en motion till kommunfullmäktiges första möte i augusti. I den vill partiet att arbetet med tillgänglighet samlas under kommunstyrelsen och att det upprättas tydliga delmål.
– Då får det större politisk tyngd. Det ska också inte bara handla om trafik- och gatumiljön utan om alla kommunens lokaler och verksamheter, säger Nilsson.
Lars Cedergrund förklarar att arbetet i dag främst handlar om att anpassa gångbanor, hållplatser, övergångsställen, trappor och offentliga toaletter. Mellan hälften och en tredjedel återstår att åtgärda.
– Förutom det rent mänskliga – att alla ska kunna ta sig omkring – så är det rent samhällsekonomiskt bra eftersom färdtjänstdebuten skjuts upp för många och färre behöver ledsagare. På så vis sparar samhället mycket pengar, säger Cedergrund.
Visar 1-10 av 33. Per sida:
Har ni inte förstått att högerpartierna bara är intresserade av att gynna sina egna potentiella väljare ! ?
Jan-Erik Lindmark, 14:10, 11 juli 2009. Anmäl
Efter att ha läst artikeln vet jag inte mer om Stockholms tillgänglighet än jag gjorde tidigare (vilket inte är mycket). Och jag vet inte heller hur tillgängligheten har förändrats efter löftet från de borgerliga. Brist på både information och analys tycker jag. Och den kritiska rubriken verkar vara tagen från en politiker i ett annat parti, ingen större objektiv analys där heller. Men ämnet är intressant, kanske kan utvecklas mer någon annanstans!
David, 23:36, 10 juli 2009. Anmäl
Rullstolsbundna har det faktisk ganska bra. Om man är djur allergisk (som min fru) så är det vädigt svårt att vistas i många sammanhang. Och för jag (som är grovt hörselskadad) funkar nästan ingenting. T-slingor (om de finns) är ofta stängd av. Om 70% av affärer osv hade fungerande T-slingor skulle jag vara ganska nöjd!
Problemet är att en rullstol är synlig - det är solklart att om man sitter i en rullstol så måste en byggnad vara anpassad. Men om man har en hel rad andra funktionshinder....vem ser det?
Mark, 23:29, 10 juli 2009. Anmäl
Magnus Bård bör tacka M.C. Escher för inspirationen...
old dutch, 19:49, 10 juli 2009. Anmäl
Om man sätter lite press på Stadsbyggnadskontoret att de ska följa lagen så blir det bättre. Enligt "PBL" Plan och bygglagen ska till-och -ombyggnationer innehålla tillgänglighetsanpassning för att få bygglov. Hittills har Stadsbyggnadskontoret brutit mot PBL och givit "olagliga" bygglov. Här behövs sanktioner.
L.P., 17:23, 10 juli 2009. Anmäl
Ett ROT-avdrag för de företag som anpassar skulle vara bra.
Jag förstår att man inte kan platta ut hela samhället. Men när butiker har 10 cm trappsteg in och sen 10 ca på andra sidan så går det lätt att åtgärda.
För något år sen la de kullersten istället för asfalt på torget här där jag bor. Helt onödigt. Det gör det svårt för alla. Inkl gående.
Det går att göra samhället tillgängligt för alla. Om man ser alla människor som lika bra kunder. Lika viktiga människor.
För du skulle väl vara lika viktigt om du knäcker nacken ikväll? eller skulle du tycka att ett liv hemma skulle vara helt okej?
Cilla, 17:00, 10 juli 2009. Anmäl
Vad i era liv vill ni kunna delta i om ni får MS eller skadar er i trafiken?
Vill ni kunna vara på stan med era barn? Eller ska andra ta hand om era barn om ni hamnar i rullstol?
Hur ser ditt jobb ut? Kan du ha kvar jobbet? Man är inte garanterad en inkomst för man har funktionsnedsättning, vi blir arbetslösa, får söka försörjningsstöd, a-kassa precis som alla andra. För vi är som alla andra. Vi har samma intressen, samma behov.
Idag säger många företag nej till var 8:e krona, var 8:e tusenlapp genom att inte vara tillgängliga
Cilla, 16:48, 10 juli 2009. Anmäl
Med en påfallande stereotypi beskrivs tillgänglighet som någon som enbart berör de med fysiskt påtagliga funktionshinder. Att nonchalansen och neglekten har flertusenåriga anor och idag är en välutövad hobby av ett stort flertal må vara en sanning jag frågar mig mera varför. Skulle den normala socialfötryckande mekanismerna känna sig hotade av att marginaliseringens verkliga taggtrådar får en tydligare gestaltning? Eller finns det andra skäl till beskrivningsstereotypierna?
Det centrala för varje utsatt människa är som jag ser det att så långt möjligt bli herre över sin egen tillvaro. Och det blir man inte genom att i varje läge göra sig till en samhällets klient. Ibland har man inget val, men även om de inte säger det så blir ofta en konsekvens av deras agerande att alla utan undantag som har något lyte blir reducerade till ett hjälpbehov, någon - eller något - för vilket samhället är skyldigt att tillhandahålla lösningar, och det förhållningssättet har jag mycket svårt för. En del lösningar kan man faktiskt tillhandahålla själv även om man är invalid, och framför allt är det bra att ha den inställningen i alla lägen, att "jag ska i alla fall göra allt jag kan för att detta ska funka". DHRs attityd må vara välmenande i sig, men ofta är den fruktansvärt passiviserande och avhåller somliga från att trots allt försöka göra det de ändå kan.
Mattias J, 15:11, 10 juli 2009. Anmäl
Det ligger väl i sakens natur att en intresseorganisation ska säga vissa saker, men jag kan absolut inte hålla med DHR-folket (och det är väl en av anledningarna till att jag aldrig kommer att gå med i DHR). Man måste vara pragmatisk och leta lösningar istället för att leta fel. Det har jag gjort i tretton år och jag är ganska säker på att mitt liv i rullstol hade varit rejält mycket fattigare om jag tillämpat deras förhållningssätt. Självklart ska ambitionen vid t ex ny- eller ombyggnad vara att det ska vara tillgängligt, men man kan inte bara ställa krav för då skapar man bara badwill för hela gruppen, dvs även för folk som jag och det utan att vi blivit tillfrågade.
Mattias J, 15:10, 10 juli 2009. Anmäl
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
Annonser
-
Knop Event AB
Alla behövs för att gruppen skall lyckas. Vi svetsar ihop gänget!
-
Film på dvd och blu-ray
Discshop.se - Sveriges största sortiment av dvd och blu-ray.
-
Vildmark i Värmland
Naturnära aktiviteter & upplevelser för privatpersoner och företag.
