Föreningarna ser till sina intressen. De vill inte ha nya höghus i närheten som skuggar och sänker marknadsvärdet på deras bostadsrätter, säger Jan Jörnmark.

På uppdrag av Fastighetsägarna Stockholm har Jörnmark skrivit en rapport om bostadsrätternas betydelse för den ekonomiska utvecklingen i staden och siat om borätternas fortsatta utveckling de kommande 1020 åren. Rapporten kommer att presenteras vid ett seminarium i slutet av augusti.

I dag är 54 procent av lägenheterna i centrala Stockholm bostadsrätter.

Andelen kan mycket väl öka till 80 procent i innerstaden och till 6065 procent i hela staden, säger Jan Jörnmark, som är docent i ekonomisk historia vid Chalmers och Handelshögskolan i Göteborg.

Göran Olsson, vd i bostadsrättsorganisationen SBC, räknar också med en fortsatt ökning, men tror att 80 procent är i högsta laget.

Allt blir inte borätter i innerstan. Det finns flera stora klassiska fastighetsägare som har som idé att äga och förvalta fastigheter.

Avgörande för utvecklingen är vilka politiska partier som styr i Stadshuset, men också vad som händer med hyressystemet.

Hade det sett annorlunda ut hade fastighetsägarna varit mindre intresserade av att sälja.

Göran Olsson delar Jan Jörnmarks uppfattning att det med fler bostadsrättsföreningar blir fler aktörer som kan tänkas överklaga nya byggprojekt.

Bostadsrättsföreningar har större ekonomiska värden att försvara än enskilda hyresgäster. Redan nu är det många synpunkter på byggprojekt. Det spelar ingen roll var du sätter ner spaden så blir det bråk, säger Göran Olsson.

Mats Pemer, informationschef på Stadsbyggnadskontoret, bekräftar att byggplaner i Stockholms innerstad nästan alltid väcker protester.

Bostadsrättsföreningar har ofta helt andra ekonomiska resurser för att anlita experthjälp än privatpersoner har. Men jag kan inte säga att enskilda bostadsrättsinnehavare har större benägenhet att klaga än andra, säger Mats Pemer.

HSB Stockholms vd Charlotte Axelsson är övertygad om att fler bostadsrätter leder till fler klagomål och processer.

Enskilda bostadsrättsföreningar ser inte alltid värdet av nya byggprojekt, säger hon.

Jan Jörnmark driver i sin rapport tesen att framväxten av bostadsrätter haft stor betydelse för den allmänna ekonomiska utvecklingen i Stockholm. När det började bli fler bostadsrätter i början av 1980-talet vände den negativa befolkningsutvecklingen innanför tullarna, fler barnfamiljer och personer med högre inkomster flyttade in.

Charlotte Axelsson delar inte den analysen:

Stadens utveckling hänger framför allt ihop med utvecklingen på arbetsmarknaden, skattetryck och annat.

Jan Jörnmark påminner om när Svenska Bostäder 1972 löste in kvarteret Pyramiden på Södermalm för 343 kronor per kvadratmeter.

I dag ter det sig närmast obegripligt. Den som säger att utvecklingen efter 1975 inte hänger ihop med att bostadsrätterna skapat stora värden, och gjort staden mer attraktiv, har en tung bevisbörda, säger Jan Jörnmark.
Stadsbyggnadsborgarrådet Mikael Söderlund (m) vill inte spekulera i hur stor andelen bostadsrätter kommer att vara i Stockholms innerstad i framtiden.

Vi jobbar inte för något 8020-förhållande. Vi eftersträvar blandade boendeformer och arbetar för att hyresrätterna ska vara mer konkurrenskraftiga. Men vi måste ha respekt för vad de boende tycker och vi vet att många vill äga sin bostad.

Mikael Söderlund ser inte synpunkter och klagomål på byggprojekt som något hinder, vare sig de kommer från bostadsrättsföreningar eller hyresgäster.

Hyresgästerna har också ett starkt skydd för att göra sin stämma hörd. I planprocesser företräds de ofta av Hyresgästföreningen.