Det kostar cirka 100 miljoner kronor om året att hålla staden ren och i Stockholm står cigarrettfimpar för den enskilt värsta nedskräpningen.
– Dessutom innehåller fimpar tungmetaller som kadmium och borde behandlas som annat giftavfall, säger Ulla Hamilton.
Den omdebatterade nedskräpningslagen har gett polisen rätt att bötfälla skräpsyndare direkt på plats. Samtidigt har riksdagen i sina förarbeten till lagen gjort undantag så att den som slänger bussbiljetter, fimpar och tuggummi slipper betala böter.
– Tack vare att det är tillåtet med viss nedskräpning blir det svårare att upprätthålla lagen. Slänger någon fimpar på gatan öppnar det upp för ett kollektivt beteende som säger att det är okej att skräpa ner, säger Joakim Brodahl från Håll Sverige rent.
Lagen, som trädde i kraft den 10 juli i år, har än så länge haft liten effekt, vilket DN rapporterade om i gårdagens tidning. Drygt 90 procent av landets kommuner menar att nedskräpningen fortsatt som förut. Vidare är det sällsynt att polisen bötfäller lagbrytare. Samtliga experter och politiker som DN talat med menar dock att det är för tidigt att tala om en skärpning av lagen.
– Nej, sådana här lagar tar tid innan de tränger in hos allmänheten. Så har det varit med hjälmtvång för minderåriga cyklister och förbudet att urinera på offentlig plats, säger Bengt Svensson, poliskommissarie på Rikspolisstyrelsen.
– För polisen är det också en prioriteringsfråga. Vi måste se när brottet sker, men allmänheten skulle inte acceptera att vi stod och spanade från parkbuskage, fortsätter Bengt Svensson.
Irene Oskarsson (KD), ledamot av riksdagens miljöutskott, säger att polisen än så länge har för små resurser för att prioritera den här typen av brott.
– Men lagen är bra, påpekar Irene Oskarsson.
Stiftelsen Håll Sverige rent har tidigare försökt kartlägga vilka grupper av befolkningen som skräpar ned mest.
– Vår gärningsmannaprofil visar att det finns många nedskräpare, men speciellt manliga rökare i åldern 15–19 år utmärker sig som frekventa nedskräpare, säger Joakim Brodahl.
Nedskräpningen kostar landets kommuner miljardbelopp. Miljöexperten Peter Wenster på Sveriges Kommuner och landsting, SKL, menar att det finns flera vägar att komma till rätta med nedskräpningen.
– Antingen måste man betala nedskräpningen via skattsedeln eller så kommer priset att läggas på själva förpackningarna och då blir det i slutändan konsumenterna som får betala, säger Peter Wenster.