Bottendöden kryper allt längre in mot Östersjöns kuster. Tidigare har syrefria bottnar främst förknippats med djupa vatten, men nu visar en ny studie att även områden nära land, som i Stockholms skärgård, är hårt drabbade.
Forskarna har identifierat områden med syrebrist på bara 10 till 30 meters djup. Totalt rör det sig om 115 platser.
– Problemet med syrebrist ute till havs har vi känt till länge, men att även kusterna är så pass drabbade är nytt, säger Daniel Conley, professor i geo- och ekosystemvetenskaper vid Lunds universitet.
Han och hans kolleger har ställt samman data om syreförhållanden längs hela Östersjökusten. Uppgifterna har hämtats från Sverige, Finland, Baltikum, Danmark och Tyskland.
Den sammanlagda bilden är att syrehalterna längs kusterna har minskat. Det är speciellt allvarligt eftersom det är här mycket av fisken i Östersjön föds och växer upp. Dit hör torsken, som lever sina första år närmare land.
– Ett annat stort problem är att syrebristen förvärrar övergödningen. Det frigör fosfor från bottnarna och då får vi kraftigare algblomningar, säger Daniel Conley.
På så vis har Östersjön hamnat i en självförstärkande spiral. Alger och bakterier frodas i det näringsrika vattnet, och när de dör och sjunker till botten förbrukas syre. När syrgashalten kryper under 2 milliliter per liter slås allt liv ut.
SMHI, som varje årsammanställer syresituationen i Östersjön, rapporterade tidigare i år att bottnar med permanent syrebrist ute till havs nått nya rekordnivåer. Totalt rådde syrebrist på 28 procent av uppmätta bottnar. Det motsvarar en yta lika stor som hela Danmark och Skåne.
Enligt Daniel Conley har samtidigt kunskapsläget om lämpliga åtgärder klarnat.
– Vi måste minska utsläppen, annars blir det här bara värre, säger Daniel Conley.