Med hjälp av sinnrik matematik klarar den borgerliga alliansen löftet om 15.000 nya bostäder. I själva verket är det länge sedan bostadsbyggandet höll jämn takt med folkökningen - och inget tyder på någon radikal förändring på kort sikt.
De borgerliga lovade 15.000 nya bostäder i Stockholm under mandatperioden när de tog över makten i Stadshuset efter valet 2006. De klarar målet - men bara om de räknar med bostäder som började byggas i slutet av 2006 i skarven mellan den nya och den gamla bostadspolitiken och som en följd av försämrat statligt bostadsstöd. En satsning på snabbare planprocesser har givit visst resultat och allmännyttan har köpt bostadsrättsprojekt som stoppats av lågkonjunkturen.
Det har lett till att det sticker upp lyftkranar här och där. Men även om Stockholms stad bygger en del så räcker inte det. Det byggs alldeles för få bostäder i regionen.
Bostadsexperter räknar med att det behövs 500 nya bostäder för en folkökning med 1.000 personer. På tre år har länets befolkning ökat med 100.000. Under samma period påbörjades 20.000 bostäder. Länsstyrelsens senaste bedömning är att det påbörjas knappt 7.000 bostäder i år och 8.000 nästa år.
– Det är för lite. Vår långsiktiga bedömning är 13.000 bostäder om året och då räknar vi med en folkökning på 20 000-25 000 personer. Nu går det ännu fortare, säger regionplanedirektör Sven-Inge Nylund.
Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD har i flera år pekat ut det låga och ryckliga bostadsbyggandet som en av Stockholmsregionens akilleshälar. Andra brister är den dåliga integrationen och bristen på effektiva vägar och spår.
– Ett stabilt bostadsbyggande på en hög nivå är nog bara en våt dröm. Bostadsbyggandet sker på en marknad och byggtakten kommer alltid att gå upp och ned med de ekonomiska villkoren, betonar Stellan Lundström, professor vid institutionen för fastigheter och byggande på KTH.
Planprocessen med många planer som överklagas och det faktum att det är svårare att planera nya hus mitt i en stad än i en skogsbacke på landet bidrar till att bromsa byggandet. Men Sven-Inge Nylund och Stellan Lundström är överens om att det nu är finanskrisen och lågkonjunkturen som är den ojämförligt viktigaste bromsen. Bristande konkurrens spelar också in. Bostadspriserna skulle säkert gå ned något om små byggare och utländska aktörer kunde komma in på marknaden.
– Man ska också ha i minnet att kommuner och stora byggföretag inte har som mål att bygga så mycket som möjligt. Då finns ju risk för massor av tomma lägenheter och sjunkande priser, konstaterar Stellan Lundström.
De borgerliga i Stadshuset lovade också att bygga mer på höjden. Några höga hus har det blivit, men i den frågan är de borgerliga partierna djupt oense. Centerpartiet vill bygga väldigt högt på många platser, medan Folkpartiet främst vill värna om stadens silhuett. De andra står mitt emellan.