I september förra året tillsattes en utredning på Integrations- och jämställdhetsdepartementet som ska se över om bristande tillgänglighet kan skrivas in i lagstiftningen.
– Det är viktigt med tillgänglighet och vi på DO ser fram emot att det kommer in i lagstiftningen, säger Erika Andersson informatör på Diskrimineringsombudsmannen, DO.
I dag kan inte DO ta emot anmälningar om otillgänglighet eftersom bristande tillgänglighet inte räknas som diskriminering enligt lagen.
– Tillgänglighet är viktigt - det handlar om mänskliga rättigheter och allas möjligheter till delaktighet, skrev integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni i ett pressmeddelande när utredningen tillsattes.
Utredningen ska vara klar i slutet av året.
– Ambitionen, som vi haft de senaste tio åren, är att Stockholm ska vara den mest tillgängliga huvudstaden till 2010, säger Ulla Hamilton (M) miljö- och trafikborgarråd i Stockholm.
– Det ser väldigt bra ut, tycker jag och många som kommer på besök i Stockholm tycker att vi gör och har gjort ett fantastiskt bra jobb.
Ulla Hamilton (M) hänvisar till en uppföljning av Tillgänglighetsprojektet som startade i januari 1999. Kommunfullmäktige beslutade då att fram till 2010 avsätta 100 miljoner för tillgänglighetsskapande åtgärder varje år. Tillgänglighetsprojektet har till exempel byggt om busshållplatser så att bussarna kan sänkas ned och därmed göra det lättare för de med rullstol eller barnvagn. En Funktionshinderombudsman har tillsats som jobbar med frågor om tillgänglighet. Övergångsställen har byggts om med en kant och kontrasterande plattor för synskadade till höger och en ramp för hjulförsedda hjälpmedel till vänster. Parksoffor med armstöd och högre sitthöjd har placerats ut i parker och lekplatser har handikappanpassats.
– Men arbetet med världens tillängligaste huvudstad är ju inte ett arbete som blir fixat och färdigt, det är ju något man måste jobba vidare med. Utredningsprogammet kommer att fortgå, men hur vi ännu inte belsutat om. Det vi framför allt har lärt oss under de här åren är att bli duktigare på att ta hänsyn till tillgänglighetsfrågor från första början när man planerar nya områden. Då försvinner mycket av problematiken.
Mp vill att arbetet med tillgänglighetsfrågorna samlas under kommunstyrelsen och att det upprättas tydliga delmål. Ulla Hamilton (M) håller inte med.
– Jag tycker det ideala vore att man inte behövde ha en speciell granskning av detta överhuvudtaget utan att det var en självklar del i alla stadens verksamheter.
De handikappades riksförbund, DHR, undersökte för en tid sedan ett stort antal uteserveringar och kom fram till att runt en femtedel av dem stängde ute rullstolsburna genom uppbyggda terasser och avsaknader av ramper. Enligt den föreskrift som medföljer ett uteserveringstilllstånd är uppbyggnader bara tillåtna i undantagsfall.
Ulla Hamilton (M) tycker att man borde vara tuffare när det gäller tillståndsgivningen just för att understryka tillgänglighetskraven och i nästa vecka ska polisen tillsammans med inspektörer och några handikappsorganisationer göra en inspektion av just uteserveringarna i innerstan.
– Att vi för tio år sedan sade att vi skulle bli världens mest tillgängliga huvudstad 2010 har inneburit att man tänker på de här frågorna på ett annat sätt. Sedan kan man alltid hitta saker som inte fungerar exakt så som man tycker att de ska göra, men i dag kommer rullstolsburna faktiskt in på 80 procent av alla uteserveringar. Det gjorde man inte för tio år sen. Det går framåt, säger Ulla Hamilton (M).