Jag står vid Medborgarplatsens tunnelbaneuppgång och väntar på två personer vid namn Billy och Frank. Jag vet inte hur de ser ut, inte vad de jobbar med eller om namnen ens är deras riktiga. Det enda som står klart är att de svarar på de mejl som kommer in till aktionsgruppen Brittans damgympa.
Samtidigt som jag ingående stirrar på en ung, förbipasserande kille för att utröna om han måhända är Billy eller Frank, noterar jag hur en tjej pekar ut en Veronica Maggio-affisch för sin kompis. Kompisen släntrar fram till den, tar omsorgsfullt ner den från tunnelbaneväggen – och knycklar ihop den.
– Hej, det är du som kommer från DN, va? Det är jag som är Billy, säger samtidigt den pekande tjejen till mig och sträcker fram handen.
Billy och Frank är två tjejer i 25-årsåldern och de har ingenting personligt emot Veronica Maggio. Däremot gillar de inte faktumet att hon spelar på Berns, eftersom det pågår en facklig blockad mot nattklubben.
– Så därför river vi ner deras affischer, förklarar Billy och föreslår att vi sätter oss på ett kafé i närheten.
Brittans damgympa är ett löst sammansatt nätverk som varken har ledare eller initiativtagare. Alla är välkomna, alla får vara med och bestämma. Öppenhet, delaktighet och god stämning är viktigast, enligt Billy och Frank, som just i dag ändå fungerar som talespersoner för Brittans.
– Det var några antirasister som ändrade strategi inför en demonstration i Nyköping, de kom dit i gympakläder och gympade. Vi pratade om det på ett tåg till Malmö för några år sedan och tyckte det var ett fint koncept.
Så föddes gympagruppen. Att den heter Brittans damgympa innebär för övrigt inte att män inte är önskvärda.
– Alla är välkomna. Men vi tyckte det var ett fint namn, det känns inte så macho. Många har en bild av att man måste vara så himla tuff för att kunna protestera, säger Frank och tar en klunk av sin sojalatte.
På gruppens Facebooksida beskriver den sig själv så här:
”Brittans damgympa är en kostnadsfri gympaklubb med ett för idrottsvärlden ovanligt mål. Här finns inget målsnöre att spränga, inget nät att sätta bollen i och ingen motståndare att knäcka. Här är målet nazistfria gator och torg. Hit välkomnas damer och herrar i alla åldrar, storlekar och med olika bakgrund. Vi kommer tillsammans att trimma våra kroppar och deffa våra muskler i kampen mot nazism och rasism.
Länge har vi trängts i svettiga gympalokaler. Vi på Brittans damgympa tycker att det är viktigt att återerövra det offentliga utrymmet, för att våra kroppar ska få nödvändigt svängrum och för att nazisterna inte ska få fortsätta att vinna mark. Vi slår två flugor i en smäll och sportar för revolutionen samtidigt som nazister och rasister förpassas till mörka gympalokaler.”
Nätverket finns spritt över hela Sverige, men i Stockholm har ingen aktion genomförts. Än. På lördag, den 10 december, är det dags för premiär.
– Vi har längtat efter att få protestera i dansande form! Vi vill skapa ett kontrast till nazisternas våldsideologi, ett positivt och kärleksfullt sammanhang, säger Billy och ser glad ut vid tanken.
Platsen där Brittans gympamedlemmar ska hoppa, dansa, stretcha och tänja är Mynttorget i Gamla stan.
Anledningen är manifestationen ”Stoppa svenskfientligheten”.
Under denna paroll planerar högerextrema grupper ett fackeltåg med utgångspunkt från Mynttorget. Bland andra Svenskarnas parti, Nationaldemokraterna, Förbundet nationell ungdom och Nordengruppen stöder arrangemanget.
Några premiärnerver är det inte tal om. Brittans damgympa har varit beredda ända sedan nationaldagen 2009, då en liknande aktion planerades i huvudstaden. Den ställdes sedermera in, eftersom de högerextrema grupperna bytte samlingsplats från centrala Stockholm till Tyresö.
– Vi är ganska säkra på att det var Brittans som skrämde bort dem så de tvingades fira i buskarna ute på Tyresö. Cyndi Lauper och rosa tajts sätter skräck i de flesta, säger Frank och skrattar.
Hon är själv ett stort fan av själva utklädningsdelen i gympaaktionen men betonar att det inte är nödvändigt att komma som en Jane Fonda-version. Några förkunskaper inom gymnastiserande krävs inte heller.
– Det är inte ett så stort fokus på att komma i form. Kanske blir man det som en bonus, men man behöver inte deffa på gymmet innan för att kunna vara med, försäkrar Frank.
Billy tittar på den bärbara datorn hon tagit med sig och Frank i sitt anteckningsblock. Brittans damgympa har liten erfarenhet av tidningsintervjuer och Frank och Billy är måna om att allting ska gå rätt till, att de ska få sagt allting de vill säga. Framför allt har de båda många åsikter att framföra om svensk migrationspolitik, orättvisa utvisningar i allmänhet och dagens svenska politik i synnerhet.
– Nazisterna fokuserar på ursprung och alliansen på arbetslinjen, men de har gemensamt att de vill fördriva människor från Sverige. Det är därför nätverk som Brittans behövs, för att fungera som en motkraft till att hela samhället blir mer främlingsfientligt, säger Frank och får nickande medhåll från Billy.
Billy och Frank är inte rädda för att protestera, men tycker det är onödigt att ge högerextrema enkel tillgång till deras fullständiga namn och en bild av hur de ser ut. Inför demonstrationen på lördag har redan ett 20-tal personer hängts ut med namn, adress och familjemedlemmar på Facebook, utan att de gjort något annat än anmält sig till att delta i någon av de antirasistiska manifestationer som anordnas.
– Jag känner mig inte orolig, men det är onödigt att ge dem något gratis. Brittans idolposters ska inte vara lätta att komma över, säger Billy.
– Men i framtiden, i ett annat slags samhälle, kanske vi gör en kalender, inflikar Frank.