Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

STHLM

Brott mot äldre ökar – då läggs polisgrupp ned

Kriminalinspektör Lars-Owe Burlin, före detta chef för Åldringsbrottsgruppen i Söderort, berättar hur man ska skydda sig för tjuvar under ett informationsmöte i Farsta anordnat av PRO.
Kriminalinspektör Lars-Owe Burlin, före detta chef för Åldringsbrottsgruppen i Söderort, berättar hur man ska skydda sig för tjuvar under ett informationsmöte i Farsta anordnat av PRO. Foto: Nicklas Thegerström

Brotten mot äldre i Söderort ökar – då lägger polisen ner sin åldringsbrottsgrupp. Här listar DN sju knep som tjuvarna ofta använder.

– Ni vet vad de säger i Hollywood? Don’t call us, we’ll call you. Men här är det precis tvärtom. Vi vill att ni ska ringa oss när ni upptäcker något misstänkt eller drabbas av brott, säger kriminalinspektör Lars-Owe Burlin, från scenen på aktivitetshuset Tuben i Farsta.

Det är den lokala PRO-föreningen som bjudit in Lars-Owe Burlin och de flesta av hans skämt går hem hos den gråhåriga samlingen. Publiken skriker ut sina svar och skrattar i kör.

Men vad som numera händer när någon av dem ringer polisen är oklart. I höstas lades Söderortspolisens åldringsbrottsgrupp, den enda i sitt slag i Stockholm, ned efter nästan sex år. Den tidigare gruppchefen Lars-Owe Burlin har fått andra arbetsuppgifter, även om han fortfarande håller liv i informationsmötena.

 

Kriminalinspektör Lars-Owe Burlin gästar den lokala PRO-föreningen i Farsta. Foto: Nicklas Thegerström

– Vi var fyra stycken, men när två i gruppen gick i pension förra året så valde man att inte ersätta dem. Då fanns inte förutsättningarna att driva det vidare. Man kan säga att åldringsbrottsgruppen dog sotdöden, säger Lars-Owe Burlin.

Brott mot äldre går under koden ”Brott mot funktionsnedsatt”. Det innebär att förövaren riktat in sig på den personen just för att den tros vara ett lätt byte. Dessa brott ökade med 3 procent i Stockholms län under förra året, med 95 brott, enligt polisens statistikavdelning. Mest ökade de i Söderort, med 16 procent, eller 77 brott. Polisen har tidigare varnat för att äldre blir allt mer utsatta i takt med att affärer och banker stärker sin säkerhet. Något som skulle kunna vara förklaringen till ökningen av rån mot gruppen. 2014 anmäldes 38 brott, den högsta siffran sedan 2005.

 

 

Tanken är att ansvaret för åldringsbrott efter omorganisationen ska ligga på de olika lokalpolisområdena. Men Stockholmspolisen är långt ifrån klar med omgörningsprocessen och under tiden hanteras ärendena av mängdbrottsgruppen.

Seniorerna i Pensionärernas Riksorganisation, PRO, är överens när de blir tillfrågade om nedläggningen under informationsmötet:

– Dåligt, utbrister de i kör.

Pensionären Ulla Brännerud, 85, utvecklar resonemanget efteråt.

– Det är tydligt att vi är ingen prioriterad grupp. Men vi måste också kunna leva våra liv utan att vara rädda. Det är vi redan så fort vi går ut.

Att just åldringsbrottsgruppen fick stryka på foten har med statistik att göra, tror Lars-Owe Burlin.

 

16

procent ökade brotten mot äldre med i Söderort i fjol

 

– Att sätta fast tjuvar var vi till viss del framgångsrika med, men inte i förhållande till antalet timmar. Mycket av tiden gick åt till brottsofferarbete – det tar tid att arbeta med äldre, åka hem till dem och prata. Men det är ibland helt avgörande. Jag tror att det även inom polisen finns en uppfattning om att brott mot äldre rör sig om slumpmässiga väskryckningar, de förstår inte att detta är organiserat och utfört av ligor som systematiskt väljer ut de allra svagaste, säger han.

– Om en äldre person utsätts för ett brott, som ofta innefattar att bli lurad, fylls de med skamkänslor och klandrar sig själv. Man måste lyfta blicken och se till att engagerade poliser får sköta det här utan jakten på pinnar och statistik. Hur mäter jag om en människa låser in sig, slutar äta och dör ett halvår senare eller om den kan gå vidare i sitt liv tack vare att några poliser har tagit sig några timmar och hjälpt den här personen?

 

 

Vi måste också kunna leva våra liv utan att vara rädda. Det är vi redan så fort vi går ut

 

 

När Ulla Bränneruds granne blev rånad var det just bemötandet som var avgörande för hur hon gick vidare i livet:

– Poliserna kom hem till henne och tog sig tid. Det var tack vare det som hon någonsin vågade gå ut igen, säger Ulla Brännerud.

Lars-Owe Burlin hoppas att den nya polisledningen ska ta åldringsbrotten på allvar:

– Nu är det som det är och det är viktigt att blicka framåt. Det viktigaste att förmedla är: vad ni än gör – glöm inte bort de gamla. För de är en stor grupp i samhället men de ställer sig inte upp och kräver sin rätt. De måste ha specialutbildade poliser som förstår deras situation och lyssnar, annars kommer de inte att höras i bruset av alla hjälpsökande, är jag rädd. Det är inte alltid de som skriker högst som behöver hjälpen mest.

 


Polischef: I regel åker vi inte ut

Nu hanteras åldringsbrotten av mängdbrottsgruppen i Söderort – och det fungerar bra, enligt gruppchefen Tommy Kalenius. Men polisen åker numera sällan hem till brottsoffren:

– Det är alldeles för tidsödande, säger Tommy Kalenius.

Läs hela artikeln här. 

7 knep som tjuvarna ofta använder – och hur du skyddar dig
  • Fiskreceptet: Utomhus rör det sig ofta om så kallade distraktionsbrott. Väskryckningar förekommer, men de hör inte till vanligheterna. I stället rör det sig om utstuderade fickstölder där tjuven spelar teater. Exempelvis genom att närma sig en äldre dam i mataffären med en fisk i varukorgen och be om tips på hur man bäst tillagar den. Under tiden som den äldre pratar kan tjuven, eller en medhjälpare, snabbt fiska upp plånboken ur väskan.

Så skyddar du dig: Var sunt misstänksam. Är det en normal situation, eller är det lite underligt? Ha plånboken i innerfickan och inte i handväskan. ”Många äldre är glada över att få hjälpa till. Tjuvarna utnyttjar människors vänlighet”, säger kriminalinspektör Lars-Owe Burlin.

  • Karthjälpen: En person ber om hjälp att hitta och lägger en karta över exempelvis rollatorn. När de sedan lyfter upp kartan igen tar de med sig handväskan eller plånboken också. Andra tillvägagångssätt som liknar detta är att man råkar kladda ner någon med exempelvis ketchup eller råkar gå in i någon. Tjuvarna försöker efterlikna fullt normala vardagliga situationer som kan inträffa.

Så skyddar du dig: Håll plånboken i innerfickan på jackan och inte i handväskan eller rollatorn. Ta inte med dig mer pengar än nödvändigt och helst inte dina bankkort. Ha inte dina sparpengar på betalkortet. Om du märker att du har blivit bestulen, försök att komma i kontakt med polis omgående, vänta inte tills du kommer hem med att spärra kort.

  • Pengatricket: Tjuven ”hittar” en 100-lapp på marken och säger ”Oj, du tappade pengar”, låtsas försöka hjälpa till, och får på så vis personen att ta upp sin plånbok och titta efter. Då kan de med flinka fingrar sno åt sig ett kontokort utan att man hinner uppfatta det.

Så skyddar du dig: Var medveten om att det inte syns vem som är en tjuv. Många äldre säger efteråt ”Jag hade aldrig kunnat tro att det var en tjuv”, berättar Lars-Owe Burlin. ”Men sådana här brott är lite som Melodifestvalen, om du inte har någon charm eller kan sjunga är det ingen idé att du är med. Likadant för tjuvar: Om du inte är duktig på att charma folk och inge förtroende så bör du ägna dig åt annat. Det är inte en 25-årig missbrukare som lyckas lura äldre, det är den välklädde medelålders herren”.

  • Sjuksystern: Det blir allt mer vanligt att tjuvarna ringer innan de kommer hem till offret. I vissa fall kan de låtsas att de ska kontrollera hälsan på alla över 80 år och dyka upp i full utstyrsel med ett stetoskop runt halsen och andra attribut som gör rollen mer trovärdig. I andra fall har de låtsas vara nya på hemtjänsten som vill komma förbi och presentera sig.

Så skyddar du dig: Om du inte har fått ett brev innan besöket ska du inte släppa in någon. Ring till vårdcentralen eller hemtjänsten och kontrollera uppgifterna. Skaffa en dörrkedja och den på när du öppnar dörren. Om du öppnar dörren helt är de experter på att lura sig in. Ofta följder de efter sitt offer från exempelvis affären. ”De ger sig utstuderat på de allra svagaste”, säger Lars-Owe Burlin.

  • Hantverkaren: En person som påstår sig vara utskickad av hyresvärden för att åtgärda ett akut fel, eller en akut läcka, i lägenheten. Personen har oftast klätt sig som en hantverkaren och kan även ha någon form av legitimation.

Så skyddar du dig: Ring till din hyresvärd och kontrollera om det stämmer – innan du släpper in hantverkaren. Sätt upp en lapp på insidan av ytterdörren med påminnelsen ”Öppna inte för okända”. Där kan du också skriva telefonnummer till anhöriga, hyresvärden, polisen, pensionärsföreningen och annat som kan vara till hjälp. Men ge dig alltid till känna när någon ringer på, om man inte talar om att man är hemma är risken att en del av bedragarna som är multikriminella bryter sig in i stället.

  • Grannbesöket: Tjuven påstår sig vilja besöka en granne som inte är hemma och ber om penna och papper att skriva ett meddelande till grannen. Ibland säger man sig ha dålig syn och ber offret skriva ned meddelandet. Under tiden tar sig en kompanjon in i lägenheten. Om offret har låst dörren efter att den första tjuven tagit sig in låtsas tjuven ta ett samtal och låser upp dörren för sin kompanjon. Tjuven kan även låtsas vara en nyinflyttad granne som behöver låna en hink och mopp att torka upp något. Eller om det är en bostadsrättsförening kan personen låtsas behöva uppgifter om hur stor diskmaskinen är.

Så skyddar du dig: Ring grannen och kolla. Tjuven kan nämligen få uppgifter om alla som bor i huset via internet och låtsas känna dem.

  • Barnbarnet: Om man sitter och tittar på tv med hörapparaten inställd för det kanske man inte hinner ändra inställningen när telefonen ringer och personen i andra änden säger ”Hej farfar”. Oftast påstår sig ”barnbarnet” behöva akut hjälp med pengar, exempelvis för att köpa en bil, och säger att de ska skicka en kompis som hämtar pengarna och att denna ska identifiera sig och skriva på ett kvitto. ”En äldre man blev så glad eftersom han och barnbarnet alltid mekat med bilar tidigare så han sänkte garden och lät ”kompisen” skjutsa honom till banken där han tog ut 80.000 kronor”, berättar Lars-Owe Burlin. ”Det här är professionella bedragare som övat mycket och kan sitta och ringa 100 personer innan de får napp”.

Så skyddar du dig: Ring barnbarnet och dubbelkolla.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.