Chatta med psykologen om ätstörningar

Publicerad 2011-03-29 13:24

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Psykologen Louise Högdahl svarade på läsarnas frågor om ätstörningar. Läs frågorna och svaren.

moderator: Nu börjar chatten. Välkomna!

lisaanna: hur många procent blir friska som insjuknar i sjukdomen

Louise Högdahl: På sikt blir de flesta friska, men det kan i vissa fall ta många år.

Orolig: Hej Louise! Jag är orolig för att min partner har anorexi. Hon verkar tycka att hon är tjock fast än hon har en jättefin kropp. Det är som om hon ser någon annan i spegeln än vad jag gör för jag ser inte "fettet" som hon talar om. Vad gäller ätandet så vet jag inte så mycket om det, men det verkar som om hon kämpar mellan att äta och inte äta. Vad bör jag som partner göra ? Jag har hört att ju tidigare man upptäcker anorexi desto lättare är det att behandla.

Louise Högdahl:  Prata med henne om dina aningar och berätta varför du har dessa aningar. Det är vanligt att man är rädd för att säga fel och tro att man kanske kan förvärra eller utlösa en ätstörning. Det kan dock inte hända. Våga prata och våga lyssna på henne, det kan kännas svårt i början men det är viktigt att reda ut saken.

sweita: Jag äter ingen frukost och ingen lunch. som kvällsmat äter jag 80 gr. pasta med sås. trotts detta går jag inte ner i vikt (väger 65 kg. och är 168 cm. lång) kan du hjälpa mig, plz. (jag dricker bara vatten, ingen Cola eller annat liknande)

Louise Högdahl: Din diet är direkt skadlig för både din kropp och ditt psyke. Dessutom är du redan normalviktig så du har ingen anledning att gå ner i vikt. Det låter som att du ligger i riskzonen för att utveckla en ätstörning eller att du kanske redan har en ätstörning. Jag rekommenderar dig att prata med din husläkare och utreda om du skulle må bra att någon form av behandling. Lycka till!

Undraren:  Hej, jag är en kille på 27år som har en fråga. Det är nämligen så att jag är 192 cm och väger enbart 71kg. Pendlar mellan 70-75 men har jättesvårt att gå upp i vikt. Äter regelbundet och lika mycket som personer i min omgivning. Har varit smal i hela mitt liv. Vad kan mina viktproblem bero på?

Louise Högdahl: Vissa personer är smala av naturen. Om du mår bra, inte har ångest vid måltider eller andra symtom så behöver du inte oroa dig.

Majid: Hej Louise Jag undrar vad anledningen är till att man måste vänta så länge på vård när det gäller ätstörningar. Är det pga brist av psykologer i Sverige ??

Louise Högdahl:  Jag vet inte hur länge du har fått vänta, men det vanligaste är en väntetid på 1-3 månader.

Lotta: Hej, Min mor är gammal och har anorexi. Vart vänder jag mig för att få hjälp? Finns det speciell hjälp för äldre? Mvh Lotta

Louise Högdahl: Vänd dig till din närmaste ätstörningsenhet. Det finns ingen övre åldersgräns för att få vård. Vården ser ungefär likadan ut för äldre som för yngre vuxna.

mamma till tre döttrar: Mina döttrar är 12,10 och 5 år. Äldsta dottern tittar mycket på Tyras modellshow och hon har också en egen blogg som handlar mycket om kläder och stil, hon har också börjat komma in i puberteten. Finns det några "första" tecken på ätstörning som du kan tipsa mig om? Här hemma försöker vi äta ordentligt och eg. inte prata om vikt (förutom att jag själv lagt på mig en hel del och hoppas att tjejerna ska slippa det). 5-åringen brukar påpeka att jag är tjock, men jag är ganska aktiv motionär.

Louise Högdahl:  Det bästa du kan göra är att vara en bra förebild, dvs. ha en avspänd och naturlig inställning till mat, ätande och utseende. Det är också viktigt att du har koll på vilka sidor på nätet dina döttrar är inne på, det finns tyvärr mycket destruktiva sidor om ätstörningar. Tidiga tecken på ätstörning kan vara att man petar i maten, utesluter fett eller socker, plötsligt vill bli vegetarian, säger att man redan ätit, börjar träna mer, får humörsvängningar, blir irriterad och isolerar sig.

Tove: Hej. Min upplevelse är att många av de som drabbas av ätstörningar är tjejer som har väldigt höga krav på sig. Kanske inte så mycket när det gäller utseendeideal egentligen som krav på bra betyg, många vänner och göra rätt i alla lägen. Finns det något sådant samband, eller är det bara vad jag tycker mig se?

Louise Högdahl: Det kan ibland vara så som du beskriver. Man har sett att personlighetsdrag som t ex överdriven noggrannhet och perfektionism är förknippat med ökad risk för att utveckla ätstörning.

Sarixa: Jag har diagnosticerats med hetsätningsstörning. Har genomgått flera behandlingar (1 kbt, 1 gruppterapi) men känner inte att jag blivit bättre. Går det att bli helt bra, och isåfall vad är annorlunda hos dem som lyckas?

Louise Högdahl: En jätteviktig och svår fråga! Man kan säga att de allra flesta tillfrisknar från sin ätstörning, men det beror också på vad man menar med "tillfrisknande". Är det att man inte längre har diagnos eller att man känner sig helt fri från impulser att hetsäta eller olika "ätstörda" tankar? Varför vissa blir friska snabbare än andra är också svårt att svara på och beror ofta på flera faktorer. Men du ska inte ge upp! Jag tycker att du ska söka vård igen och berätta om dina erfarenheter så att du och din behandlare kan analysera varför dina tidigare behandlingar inte har fungerat för dig, och lägga upp en ny behandlingsplan för dig. Lycka till!

Orolig mamma: Hej, jag har en dotter på 20 år som har utökat sin vikt sedan förra hösten med 30 kilo minst. Min dotter har varit i kontakt med vårdcentralen men har inte sett något förändring på henne alls. Jag tror inte att det går att stoppa och hennes kille tycker att det är hennes beslut så hon lyssnar inte, jag vet inte vad ska göra för henne, tack om tips.

Louise Högdahl: Försök prata med henne och fråga mer om hur hon mår om du är orolig. Jag antar att hon på något sätt upplever att hon mår dåligt eftersom hon har varit på vårdcentralen för undersökning. Det är svårt att veta vad hennes viktuppgång beror på utan att ha träffat henne.

Ensam: Hej! Min flickvän har i flera år varit sjuk. Hon har anorexi, hon får panikångest och förr så skar hon även sig. Hon bor nu hos sina föräldrar eftersom det blir för svårt för henne att bo ensam (vi är båda 23 år). När hon är hemma hos mig så försöker hon ofta fuska med maten och gör sådant som jag vet att hon inte ska. Finns det någonstans jag kan vända mig för att få reda på hur jag ska bete mig? Kan jag ringa någon av hennes psykologer eller behandlare? Vill inte skvallra för hennes mor.

Louise Högdahl:  Fint att höra att du kämpar för att din flickvän ska bli frisk! Du kan absolut vända dig till kliniken där din flickvän behandlas och berätta om dina funderingar. Det är inte ovanligt att specialiserade kliniker erbjuder anhörigstöd. Du kanske också kan fråga din flickvän om du kan få vara med i några samtal med henne och hennes behandlare.

Anonymexia:  Jag som är 185 cm lång, har BMI 13 vid 45 kg. Detta gör att vården tittar på mig, frågar om vikt, och säger sedan "jaja, det var ju inte farligt alls". Vilket har triggat mig ngt oerhört. Har också alltid haft mens = "inte så farligt" enl psykiatrin. Psykiatrin har stillasittande och utan säga något, sett två återfall där jag gick ned till BMI 13. En del tror inte att de väger tillräckligt lite för att få vård, och den oron är tyvärr befogad. Vad har du att säga om det här sakerna?

Louise Högdahl: Jag blir alldeles förbluffad när jag hör detta! BMI 13 är extrem undervikt. Det finns ingen, varken övre eller undre, viktgräns för att få behandling. Däremot kan man få olika behandling delvis beroende på vad man väger.

nybliven mamma 35: Jag har som är normal viktig tappat "det" ibland och binge äter och sen får jag så dåligt samvete att jag spyr. Det händer främst när nånting är probem i ex relation eller på jobb. Det kan gå månader emellan gångerna, men när det inträfffar mår jag as dåligt. Hur kan jag ta mig ur det här dåliga beteendet?

Louise Högdahl: Jag rekommenderar dig att vända dig till din närmsta ätstörningsenhet. Det finns god hjälp att få för de symtom du beskriver!

jobbig känsla: Hej. Jag väger nog ganska nomalt 63 kg/179 cm lång), tränar och så, men jag kan inte komma ifrån att jag har ett väldigt kontrollbehov kring mat. jag tänker oftast hela dagarna på vad jag ätit och inte, om jag är hungrig, ifall jag ska "tillåta mig" att äta något "dåligt". Ligger jag i riskzonen för att utveckla ätstörningar? är 24 år, kvinna. tusen tack

Louise Högdahl: Det låter onekligen som att du har väldigt mycket tankar kring mat och ätande. Du kan testa om du verkar ligga i riskzonen för att ha/utveckla en ätstörning genom att ta testet "SCOFF" som ligger på vår hemsida: <a href="http://www.ätstörning.se" target="_blank">www.ätstörning.se</a>

Ebaser: Är ätstörningar ett rop på hjälp? Dvs, det är något annat som egentligen ligger bakom, men som man har svårt att tala om?

Louise Högdahl: Man brukar säga att det alltid finns flera orsaker till att någon utvecklar en ätstörning. Att ha varit med om ett trauma eller en kris kan vara en utlösande faktor för vissa personer. På så sätt kan ätstörningen ibland vara ett rop på hjälp, ett sätt att kommunicera något som man har svårt att sätta ord på.

J: Om man har en ätstörning men är normalviktig, hur ska man få de runt omkring sig att förstå att man är sjuk? Att försöka förklara hur man känner sig fungerar inte, inte heller att förklara att det sitter i huvudet och inte i vikten känns ganska meningslöst.

Louise Högdahl: Det kan vara svårt för omgivningen att förstå hur det känns att vara sjuk. Det kan vara lättare för personal inom vården, så om du inte går i behandling så rekommenderar jag dig att söka!

Mamma: Jag har en dotter (20+) som insjuknat i AN i vuxen ålder. Hon har under 2 år minskat från normalvikt till ett BMI på 15-16 och går fortfarande ner i vikt. Hon äter men överdrivet "nyttigt" och kalorifattigt. När vi i familjen tar upp detta leder det alltid till konflikt och jag tror att hon mest misstänker att vi är avundsjuka för att hon "lyckas vara så smal". Vi har rek henne att söka psykolog eller ÄS-enhet men hon ser inte problemet. Vad göra? Eftersom hon är vuxen går det ju ej att tvinga.

Louise Högdahl: Det är bra att ni pratar med henne och berättar om er oro. Fortsätt och gör vad ni kan för att hon ska gå med på att gå i behandling. När man har en ätstörning så har man ofta låg självkänsla och negativ självbild och har lätt för att känna sig kritiserad. Du kanske kan prova med att försöka lägga fokus på DITT mående när du pratar med henne. Säg att du är så orolig att du behöver få hjälp att hantera din ångest, och fråga om hon kan tänka sig att följa med så att du kan få hjälp.. Det viktigaste är att du "tjatar" vidare. Ge inte upp!

Ermund: Hej, jag är en kille som börjar närma mig trettio. Är inte direkt jätteöverviktig, 90 kg på 180 cm men jag lider av ett rätt stört förhållande till min kropp. Jag har starka känslor av äckel och vämjelse inför den vilket leder till bantning och i omgångar hetsätning. Jag misstänker/tycker inte att mina besvär är tillräckliga för att ge mig in i vården, men vill ändå ändra mig. Vad kan man göra själv om man misstänker att man befinner sig i något slags riskzon?

Louise Högdahl: Du lider av återkommande episoder av hetsätning, bantning och ett överdrivet fokus på kroppens utseende. Jag tycker att du ska våga söka dig till vården. Det är lätt att bli "hemmablind" för sina symtom efter ett tag och börja tro att det man håller på med är normalt.

rädd: Hej! Jag har problem med att jag kräks (medvetet) under perioder jag känner mig stressad, till exempel när det är mycket i skolan, bråk med anhöriga etc. Nu har jag haft en period av "lugn" i livet och inte haft några problem på ett år. Men jag ska nu återuppta mina studier efter ett års uppehåll och är nu rädd att falla tillbaka till samma beteende. Vad ska jag göra?

Louise Högdahl: Att framkalla kräkningar vid stress eller ångest kan vara en del av en ätstörning, men det behöver det inte vara. Det kan vara så att du lider av en ångeststörning och/eller depression. Det finns goda behandlingsmöjligheter! Vänd dig till din husläkare för utredning.

Amanda: Hej! Jag har sedan 7 månader tillbaka varit sjuk i en ätstörning. Jag har hjälp av både bup & dietist + lärare i skolan och mina vänner. Men ändå kan jag inte finna viljan till att lämna ätstörningen helt. Jag är rädd, livrädd. Så jag undrar, hur finner man tillbaka till lyckan igen och viljan att lämna en ätstörning? Kram / ledsen 16-åring

Louise Högdahl: Vad starkt av dig att söka hjälp! Du beskriver kluvenheten och den starka rädslan inför att bli frisk. Det här är jättevanligt vid ätstörningar och personal som jobbar med ästörningar känner väl igen de här känslorna hos patienterna. Därför blir en stor del av behandlarens roll att stötta dig, hjälpa dig minska rädslan och vara en trygghet för dig. Du kommer att hitta till lyckan igen - och du har tagit helt rätt steg i den riktningen!

Hej: Hej, har mer eller mindre haft bulimi sen 5 år tillbaka. Vet inte vad min fråga är... Kan man bli frisk? Svaret är förmodligen ja. Man vet att man kan göra sig av med maten snabbt om man ätit för mycket. Spärren är liksom borta. Nödlösningen på att få upp maten frivilligt är för lätt för att bryta känns det som. Även om jag varje gång inser att det inte är ett friskt beteende. Håller på i perioder, utåt sett är jag en nyttig tjej !

Louise Högdahl: Du har rätt -svaret är ja! Sök vård, det går att bli frisk!

maj: Hej, undrar vilka följder åratal av ätstörningar/anorexi har på kroppen. Har varit "frisk" dvs stabil vikt nu de senaste 4-5 åren, men inuti kroppen, kan de inre organen på något sett tagit skada? Kroppen har ju visserligen en otrolig förmåga att återhämta sig men är ändå orolig att vissa tillstånd som orsakats av svälten är irreversibla.

Louise Högdahl: Gratulerar till ditt tillfrisknande! Din fråga beror lite på vid vilken ålder du insjuknade, hur många år du var sjuk osv. Men generellt är det så att nästan alla symtom vid anorexi är reversibla, dvs. återhämtar sig till det normala, vid tillfrisknande. Det som kan kvarstå är problem är skador på tänderna och ibland ett svagare skelett. Du kan göra en bentäthetsmätning hos din läkare om du är orolig.

Mickan: Jag gick ITRIM viktprogram och gick ner 15 kilo på ungefär tre månader. (Åt två måltider som innehåll mycket få kalorier (flytande) och två vanliga måltider men där vanliga kalorier (typ pasta, bröd) var borttaget, Efter de där första tre månaderna drabbades jag av något jag tror är sockerberoende, äter som en galning på kvällarna, ofta söta saker. Har gått upp mina 15 kilom ja tom 17 kilo igen

Louise Högdahl: När kroppen varit utsatt för att få mindre energi än vanligt under en period så svarar den ofta med att sätta igång ett starkt fysiologiskt och psykologiskt sug efter mat! Det här är vanligt och en orsak till att dieter nästan aldrig fungerar i längden. Det är små förändringar och långsiktighet som gäller om du vill uppnå en stabil viktnedgång. Obs! Är du redan normal- eller underviktig ska du naturligtvis inte gå ner i vikt alls!

Johanna: Hej I perioder kan jag inte äta. Kroppen säger ifrån. Försöker dricka örtte med mjölk (det går ner) och ibland om det går äta mandlar för att få i mig något. Mår inte dåligt och får heller ej för lite energi. Kroppen vill bara inte ha mat. Ibland har jag gått utan mat i uppemot 4 v. slutar tom tappa vikt. Mår bra för övrigt. Har inte mer emotionella upp och nerperioder än vanligt kan bara inte äta. Varför sker detta?

Louise Högdahl: Jättesvårt att svara på, men du ska definitivt se till att du får detta utrett hos läkare. Även om du tycker att du mår bra just nu, så är det skadligt för kroppen att inte få näring kontinuerligt så det är bra om du kan komma igång och äta igen så snart som möjligt.

osynlig.ensam: Hej. Jag har varit i kontakt m psykiatrin i många år. Lider av bdd. Men får inte någon adekvat hjälp. Mår nu mkt dåligt. På senare år har jag utvecklat en alltmer skev kroppsbild. Har blivit strikt med mat o träning. Har alltid varit liten med under något år gick jag ner så att mensen uteblev. Numer har jag min mens men ligger fortfarande på bmi ca 16. Får ofta hjätrrytmsrubbningar, även smärtor i bröstet. Har pratat m psyk om detta men ingen bryr sig. Vill inte utveckla en äs också.

Louise Högdahl: Tråkigt att höra att du inte tycker att du fått adekvat hjälp. Nu är du rädd att utveckla en ätstörning. Med tanke på ditt låga BMI så kanske du tyvärr redan har en ätstörning. Jag skulle rekommendera dig att vända dig till den specialiserade ätstörningsvården för att utreda detta närmare.

Sofia: Hejsan. När jag var yngre så led jag av svåra ätstörningar då jag knappt åt ngt under längre perioder. Nu äter jag hälsosamt och vill må bra, men kan fortfarande känna ngn sorts "tvång" när det gäller träningen. Om jag inte kommer iväg till gymmet får jag ångest och känner mig ful och dålig, biland kompenserar jag med att dra ner på maten. Samhället idag bygger på att man ska vara vacker, smal och vältränad, hur ska man kunna stå emot det tryck som man dagligen utsätts för?

Louise Högdahl: Det här är en svår fråga. Kvinnor upplever idag ofta en extrem press på att prestera och se bra ut enligt samhällets normer. Att vi uppmärksammar problemet kan förhoppningsvis bidra till att samhällsklimatet förändras. Vi måste också våga vara förebilder för varandra - och tillåta oss vara som vi är.

Sanna: Jag hade anorexia för 3 år sedan som jag behandlades för och sedan övergick det till bulimi och då fick jag ingen hjälp längre. Sedan dess har jag mer eller mindre haft bulimi och blivit rejält överviktig. Nu har jag lyckats vända på det och börjat gå ner i vikt, nu är jag dock rädd för att jag ska få en ätstörning igen, jag fick ju det senast jag gick ner i vikt. Vad ska jag tänka på?

Louise Högdahl: Jag undrar varför du inte fick någon hjälp när du utvecklade bulimi? Sök hjälp nu, så kan du få hjälp med att uppnå normalvikt utan att halka tillbaka i anorexi.

Eveline: Hej! Jsg lider sedan ca 8 år av ett stört förhållande till min kropp. Jag ser mig själv som ”tjock” (eller i alla fall som lite för tjock) och tänker jämt på att jag ätit för mycket. Vill alltid gå ner tre fyra kilo. Andra säger jämt att jag är smal, men jag kan inte tro dem - men jag ser det inte (jag är 172, väger 56 kg). Kräks inte och hetsäter inte. Är denna fixering nog för att söka vård? Eller är det något man får leva med?

Louise Högdahl: Du kan alltid söka vård om du mår dåligt. Om du går i behandling så kommer du och din behandlare lägga upp en individuellt anpassad behandling för dig. Om dina symtom inte bedöms vara svårartade så kan man lägga upp en mindre intensiv behandling.

Lilith: Jag undrar om man någonsin blir helt frisk, upplever mig inte vara bulimiker längre, men har ändå tendenser till överätande med ångest innan och efter. Maten är fortfarande en symptomdämpare. Hur bryter man det där sista. Är över 40 nu och känner att jag borde ha blivit fri från kroppsstörningar. Fastnar även i tankar om att fettet väller över fast jag vet att jag inte är överviktig. Men det är svårt att bryta tankarna.

Louise Högdahl:  Du har en gång blivit av med de symtom som gjorde att du fick diagnosen bulimi. Det finns inget som säger att du måste lära dig att lära dig med de sista symtomen. Vänd dig gärna till riksföreningen anorexi- bulimikontakt, där kan du få många tips på hur du går vidare.

Karin: Hej! Jag har läst att det finns teorier om att personer som drabbas av ätstörningar ofta har Aspbergers syndrom, att vanliga människor inte har förmågan att svälta sig själva på det vis som uppstår vid anorexia. Aspbergers syndrom gör det möjligt att pressa sin kropp på extrema vis. Stämmer detta?

Louise Högdahl: Man vet att det förekommer en överrepresentation av ätstörningar hos personer med autismspektrumstörningar som t ex Aspergers syndrom. Men de utgör inte på något sätt en majoritet av de som lider av ätstörningar. Det är sant att vissa studier tyder på att inte alla människor har förmåga att pressa sin kropp till extremt låg vikt, men jag har inte sett någon studie på att den förmågan är kopplad till just Aspergers syndrom.

32-åring:  Hej! Jag har varit fri från ätstörningar i flera år nu och det mesta av tvångstankar kring mat är borta nu, även om det har tagit lång tid. Jag har en fundering kring livet före sjukdomen. Jag minns inte mycket från tiden innan och medan jag var sjuk. Jag blev sjuk när jag var 13 år och min barndom är bortraderad ur minnet. Är detta vanligt?

Louise Högdahl: En del personer som lidit av ätstörning beskriver det så som att de har levt två olika liv, nästan som att de har varit två olika personer, en sjuk och en frisk. Jag tror inte att ditt minne är bortraderat, men det kan vara svårt att nå ibland. När man är i svält så påverkas de kognitiva funktionerna och därmed koncentrationsförmåga och minne och det kan göra att du har svårare att framkalla minnen från den tiden.

En som blivit av med ätst: Hej, jag var väldigt ätfixerad dâ jag var runt 20-30 âr. Höll pâ med att kräkas o s v. Nâr jag gifte mig och fick barn försvann detta framför allt dâ min man en gâng skällde ut mig när jag hade kräkts i ett handfat . Jag ville bara säga att jag tror att man behöver nâgon som säger till pâ skarpen och inte alla dessa terapier med människor som säger att dom förstâr. Ta bort modellprogrammen pâ TV ocksâ. Vilket skit! Tack för ditt engagemang

Louise Högdahl: Tack för att du delade med dig av din erfarenhet! Så här kan det vara ibland, att en enskild händelse gör att man orkar ta sig ur ätstörningen. Grattis!

TT: Hej, jag har en nära vän som har haft anorexia och nu är frisk. Jag upplevde det som svårt att hantera hennes sjukdom och visste inte hur jag skulle bete mig. Det blev istället att vi aldrig pratade om den. Har du några bra råd till närstående om hur man kan stötta och bete sig?

Louise Högdahl: Det är vanligt att vara rädd för att prata med den som man tror eller vet är sjuk. Man vill inte störa, riskera att kritisera, såra, besvära etc. Många som blivit friska vittnar dock om den oerhörda betydelse de har haft som vågade och orkade tjata och prata och "störa", de som aldrig gav upp. Prata om hur du känner och vad du tänker och visa att du bryr dig. Då kan det aldrig bli fel.

Evelina: Vad är det för behandling man kan få om man har ätstörningar?

Louise Högdahl: Det görs alltid en individuell bedömning innan man påbörjar behandling. För personer under 18 år är behandlingen nästan alltid familjeorienterad på något vis, dvs. familjen är delaktig i behandlingen. Över 18 år så är vanliga behandlingsinslag t ex samtalsterapi, pedagogiska måltider, farmakologisk behandling (medicinering) eller gruppbehandling.

normal?: När jag sa till min psykolog att jag kräktes ibland, dock sällan, när jag tyckte att jag ätit för mycket tyckte h*n att det inte var så farligt och att alla känner så ibland. Samma psykolog tyckte inte det var något att uppmärksamma när min mens uteblev. Jag är underviktig men ser inte ut som fotomodellerna. Jag är kort och ser därför inte såå smal ut. Men har vi blivit så vana vid detta smala att vi inte längre reagerar när det gått för långt? Ska det höra till normaliteten kräkas ibland?

Louise Högdahl: NEJ! Jag misstänker att din psykolog inte jobbar inom den specialiserade ätstörningsvården. Jag tror att det skulle vara bra om du fick en mer skräddarsydd behandling för din ätstörning. Det är inte alls normalt att framkalla kräkning efter måltid, även om det "bara" är ibland. Det är också somatiskt allvarligt att mensen uteblir. Bra att du frågade!

Lasse: Hej, min fru har i många år (och innan vi träffades) från och till lidit av bulimi. Hon gör det i perioder då hon mår psykiskt dåligt och det dämpar ångesten. Hon har varit överviktig länge vilket bidrar. Är lite bättre nu men det kommer återfall ibland. Detta är jobbigt att hantera för man vet inte hur man ska tackla det...

Louise Högdahl: Om inte din fru går i behandling så vore det jättebra om hon kunde börja i behandling! Det finns effektiv behandling att få mot både bulimi och ångest och hon kommer då inte längre känna behov av att ångstlindra genom ätstörningen. Du kan som anhörig söka på orten där du bor och se om det finns anhörigstöd som du kan delta i för att på bästa sätt bli stöttad och kunna stötta.

Eibulimik: Varför ignoreras hetsätning (d.v.s. överätning utan kompensation) inom vården? Dom enda ätstörningarna som 'räknas' är anorexi & bulimi, men även den som inte svälter sig har ju ett problem. Det handlar trots allt om ett missbruk. Var få hjälp då psykologer ignorerar?

Louise Högdahl: Tyvärr har personer med så kallad hetsätningsstörning inte prioriterats inom vården tidigare. Men det här håller snabbt på att ändras. Vänd dig till din närmsta ätstörningsenhet så tror jag att du kommer att få hjälp där.

Anna: Ibland undrar jag om det finns kvinnor som INTE lider av ätstörningar. Jag genomgick en behandling för drygt 15 år sedan och får fortfarande väldig ångest över min vikt och om jag har ätit "fel", men jag tycker ändå att det funkar rätt bra. Det är få som vet om att jag har varit sjuk och jag pratar inte om att jag har varit det. Men jag tycker att det är så jobbigt att se alla dessa kvinnor som sger att de är tjocka och inte ska äta. Måste det vara så att vara kvinna?!

Louise Högdahl:  Ja det kan man undra?! Det som är positivt är att det finns många som aktivt försöker motarbeta den här samhällsnormen. Föreningen SMAL och tjejzonen/ätstörningszonen och anorexi- bulimikontakt är förslag på tre föreningar som du kan ta kontakt med om du mer aktivt vill jobba med den här frågan.

Emelie: Hej! Många tror jag förknippar ästörningar med anorexia och bulimi, alltså för att förlora mycket i vikt (iaf när det gäller anorexia). Finns det ätstörningar som gör att folk går upp i vikt istället?

Louise Högdahl: Majoriteten av alla som lider av ätstörningar är helt normalviktiga. En del är överviktiga och en del är underviktiga. Viktpendlingar är vanligt vid ätstörningar så i perioder kan man gå upp i vikt och i andra perioder går man ner.

Erik B: Hej! FInns anorexia i andra områden av världen? Kan det kopplas till vårt välmående samhälle, där ingen egentligen behöver svälta?

Louise Högdahl: Tidigare har man trott att ätstörningar enbart funnits i västvärlden, men nu finns indikationer på att det är relativt vanligt även i t ex Asien, Afrika och Sydamerika. Det verkar alltså finnas i stort sett i hela världen.

Gustav: Ett okänt sjukdomsfenomen närbesläktat med ätstörningar är CVS d v s Cyclical vomiting Syndrome som drabbar främst tjejer men även pojkar. Det finns inget intresse eller kunskap i Sverige om detta. I USA och i andra länder finns det patientföreningar och mycket forskning kring CVS. Känner du till detta och har Du några kommentarer kring CVS. Enligt min bedömning är kognitiv teapi en viktig del i att komma ur detta.

Louise Högdahl: Det låter intressant och jag ska sätta mig in i vad detta är. Har tyvärr inte hört talas om den här sjukdomen tidigare.

Pia: Hur kommer det sig att vården fortfarande hänger upp sig på viktsiffror, trots att forskning gång på gång visar att ätstörda främst upplever att det är helt andra saker än vikten de i första hand kontrollerar?

Louise Högdahl: Det finns ingen gräns inom vården som avgör när man ska få behandling eller ej. Däremot är det diagnostiska systemet uppbyggt kring viktkriterier vad gäller att kunna ställa diagnosen anorexia nervosa. I behandling av mycket lågviktiga patienter så måste man prioritera viktuppgång eftersom det är förknippat med stora hälsorisker.

Pappa: Min erfarenhet som anhörig är att det aldrig är själva maten som är ett problem utan svälten/hetsätandet är ett symptom på ett självförakt som finns djupt rotat i tänkandet, i alla fall är det djupt rotat efter flera års negativ spiraltänkande att "jag duger inte, ingen älskar mig, de bara säger så för att få mig att äta, jag ska nog visa dom osv osv". Den ångest och depression som den negativa spiralen skapat skulle lätt kunna medicineras idag. Varför då fokusera på maten!? Medicinera DIREKT!!!

Louise Högdahl: Antidepressiv medicinering används inte sällan vid behandling av ätstörning, främst vid bulimi eller vid ätstörning med samsjuklighet av depression. Det är dock inte alltid lämpligt eller verksamt att medicinera. Vid låg vikt så tas inte medicinen upp av kroppen på ett optimalt sätt, så då uteblir effekten. Det är heller inte alla former av nedstämdhet som svarar på medicinering. Även de som svarar bra på medicinering behöver ofta kombinera behandlingen med psykoterapi eller matstöd. Det är viktigt med ett helhetsperspektiv vid behandling av ätstörningar.

Mamma: Kan du berätta något om sambandet med ätstörning och utebliven mens ? Många flickor har oregelbunden mens.

Louise Högdahl: Utebliven mens kan ske till exempel som en följd av svält, hetsätning/kräkning eller hård träning. Det är inte normalt att ha oregelbunden mens, förutom i början när mensen precis har kommit igång för första gången. Oregelbunden menstruation bör alltid utredas om det pågått under längre tid.

Erik: Finns det ätstörningsmottagningar specialiserade på killar?

Louise Högdahl: Jag känner inte till att det finns någon sådan mottagning.

Hanna Kihlander: Jag vill tala om för er alla att vi på Anorexi/Bulimi-Kontakt finns som stöd till er alla där ute. Det gäller även er med andra ätstörningar än just Anorexi och Bulimi. Titta in på www.abkontakt.se eller leta reda på Riksföreningen Anorexi/Bulimi-Kontakt på facebook.

Louise Högdahl: Tack för tipset!

Gustaf: Min flickvän har gått i behandlingar för anorexi i över 10 år. Idag är hon bättre och går inte i behandling, men jag märker att hon är långt ifrån frisk. Hon säger att för henne handlar det nu om att acceptera sig själv, men det går ärligt talat inget vidare. Vi lider båda av att hon känner sig "äcklig." Jag vill stötta henne på alla sätt, men känner samtidigt att hennes självbild inte får bli mitt ansvar. Hon kan resonera om det här rationellt, men äckelkänslan tar över ändå. Kan jag hjälpa henne att hjälpa sig själv på något sätt?

Louise Högdahl: Jag rekommenderar er att söka er till en patientförening, t ex anorexi- bulimi kontakt för att få stöd med att komma ända vägen fram till friskhet och frihet från ätstörda tankar.

Vinge: jag är där jag inte vill vara. hetsäter i snitt 2 dagar i veckan utan att spy tyvärr, men tränar mycket och fastar annars när jag har bra perioder. Har nu haft en dålig period under ca 2 månader och vill bara bryta hetsmönstret så jag kan bli fin. Hur kommer jag ifrån det?

Louise Högdahl: Du kan själv söka dig till den specialiserade ätstörningsvården. På vår hemsida (ätstörning.se) har vi en sökfunktion där du kan hitta din närmsta klinik.

Andreas: Är anorexi en konsekvens av vårat senmoderna samhälle där kroppsidealen ständigt är närvarande vi media. När blev det "vanligt" med anorexi historiskt set har svårt att tro att de var vanligt förekommande i bondesamhället exempelvis

Louise Högdahl: Redan under medeltiden var självsvält hos unga kvinnor ett välkänt faktum. Man tror att det ofta handlade om former av fasta och självplågeri för att försöka uppnå högre andlighet. 1694 kom en medicinsk beskrivning av fenomenet som med tiden utvecklades till det vi idag kallar för anorexia nervosa. 

Daniel: Hej Louise! Vilka är varningstecken på en uppblossande anorexi? Hur vet man att det är just detta och inte bara ordinär viktnedgång? Vänligen Daniel

Louise Högdahl: De vanligaste tecknen är bl a att man hoppar över måltider, säger att man redan ätit, klär sig i bylsiga kläder, fryser, blir irriterad och får humörsväningar, sover dåligt och isolerar sig.

Filip W: Hej! Vilket ansvar tycker du att gym har som misstänker att vissa medlemmar har ätstörningar? Ska vi slänga ut dem eller ha dem kvar och försöka hjälpa dem på ngt sätt? Mvh Filip W

Louise Högdahl: Det här är en viktig fråga som vi jobbar aktivt med på KÄTS just nu. Besök gärna vår hemsida (ätstörning.se) och klicka på "Om du är idrottslärare/ledare" för mer info.

Anders: En alkoholist kan ju sluta dricka för att lämna sitt beroende, men hur gör man när maten är drogen? Det går ju inte att sluta äta liksom. Jag lider själv av Binge eating.

Louise Högdahl:  Du kan få god hjälp med detta dilemma om du söker dig till den specialiserade ätstörningsvården. Lycka till!

Virvel: Hej! Jag har haft väldigt tuff liv och har försökt förmeddla utåt en bild av en stark person. Samtidigt har jag i minst 25 år tillbaka haft för vana att hetsäta massor för att strax efteråt spy allt! Har pendlat i vikt allt från undervikt till 10 kg i övervikt. Vet inte hur skall jag sluta med det och få ordning och ändra min livsstil?! Har försökt berätta för doktorn om det men då blev jag skickad till kuratorn som inte hjälpt mig ett dugg. Vad göra?! Tacksam för din tips! Evig virvel!

Louise Högdahl: Du kan söka dig direkt till den specialiserade ätstörningsvården. Oftast kan man anmäla sig själv, och behöver inte någon remiss.

moderator: Nu stänger chatten. Tack alla som medverkat!

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Nyheter från STHLM

Foto: Scanpix Drottninggatan.

Hoppsan, blir vi så många?

Prognoserna stämde inte. Stockholm växer mer än väntat. År 2050 kan vi vara 3,2 miljoner, nästan 400.000 fler än beräknat.

Grafik: Stefan Rothmaier

Här går man – men det är på egen risk

Fler fotgängare skadas i stadstrafiken. Ny statistik visar att Stockholms övervakade övergångsställen är lika farliga som de obevakade.

Går du mot rött?

Foto: Hampus Lundgren

Reinfeldt opererad – har nu sjukskrivits

Borta från jobbet i två veckor. Under Reinfeldt bortavaro tar biträdande hälso- och sjukvårds- landstingsråd Lars Joakim Lundqvist (M) över.

Foto: Scanpix

Rasrisk större efter domen

Farliga istappar i Stockholm. Plåtslagarna har slutat bevaka taken för att inte riskera att fällas för vållande till annans död.

Foto: Hasse Holmberg / Scanpix

Pendelbåtar mot Slussenkaos

När Slussen byggs om. Landstingspolitikerna vill utreda båttrafik från Slussen och förlänga försöket med pendeltrafiken på ”Sjövägen”.

Ombyggnad av Slussen. Det här återstår före byggstart.

Efter kritik. Närmare gångväg till bussarna i Slussen.

Ombyggnad dröjer. Byggstart av Nya Slussen tidigast 2014.

Slussenbeslutet. Hundratals stockholmare har överklagat.

Mer från förstasidan

Foto: Scanpix

Flera nya ansikten i Stefan Löfvens lag

Presenterade sin grupp. Stefan Löfven väljer Magdalena Andersson, nu överdirektör på Skatteverket, som ny ekonomiskpolitisk talesperson.

DN:s Maria Crofts om laget: ”Löfven kopierar Reinfeldt”.

Foto: AP

Isaf-soldater dödade i östra Afghanistan

Norsk soldat sårad. Två utländska soldater har skjutits ihjäl i Afghanistan, meddelar Isaf, den internationella styrkan där Sverige ingår.

Foto: Hans Thorwid

Nationalmuseum ska hålla stängt i flera år

Statens fastighetsverk beräknar att Nationalmuseum i Stockholm måste flytta från sina lokaler under flera år. Museet kan öppna igen 2017.

Hör av dig!

Du tipsar – vi granskar. Här kan du som läsare påverka vad vi skriver om.

Mer från DN.se

Bästa nyhetssajt

DN.se prisad. Har utsetts till bästa svenska nyhetssajt av Internetworld.

DN på Facebook

Klicka på gilla-knappen. Få de viktigaste nyheterna direkt i ditt Facebookflöde.