– Det är fräckt och rentav stötande, säger Ella Niia, förbundsordförande i Hotell- och restaurangfacket.
I det första fallet rörde det sig om en stämpel på notan som uppmanade kunderna att ge minst 20 procent i dricks. Kyparen uppgav då att man i Sverige kan välja själv huruvida man vill inkludera dricks i notan eller lägga på den i efterhand. När DN senare besökte restaurangen var stämpeln borta från kvittot.
Belgobaren på Bryggargatan är ytterligare ett exempel på en krog som i en förtryckt text på kvittot upplyser gästen om att dricks och serviceavgifter inte är inkluderade i priset. Enligt dem är allt helt i sin ordning.
– Det finns inget i marknadsföringslagen som säger att man inte får göra såhär. Vi har också stämt av med SHR:s etiska riktlinjer, säger Recep Celik, marknadsansvarig på Belgobaren.
Men SHR håller inte med. Att förespegla gäster att man är skyldig att betala något utöver notabeloppet strider mot SHR:s etiska medlemsregler som man som medlem är skyldig att följa. Bryter man mot dessa riskerar man att uteslutas.
– Det var inte roligt att se att detta är ett av våra medlemsföretag. Vi tycker absolut inte att det är okej och ser väldigt allvarligt på saken. Vi kommer att kontakta företaget, säger Clemens Wantschura, ansvarig för betalfrågor på SHR.
– Det är en dålig vana vi ser och den får inte spridas i branschen. Vi måste kanske börja fundera på om vi ska gå ut med extra information till våra medlemmar i denna fråga.
På Belgobaren uppmanas gästerna att betala dricks utöver priset som står på notan. ”Dricks/serviceavgifter är inte inkluderade i våra priser” står det på det förtryckta kvittot på svenska och ytterligare fem språk.
– Vi började inte med detta. Det finns på de flesta citykrogar. Anledningen till att vi har tryckt informationen på våra kvitton är att vi har många utländska gäster som har undrat över vad som gäller. Det är för att förtydliga. Dricksen ingår ju inte i priset, säger Recep Celik.
Från hotell- och restaurangfackets sida är man tydlig med att det är gästen själv som bestämmer om han eller hon vill lämna dricks eller inte. Samma uppgifter finns att hitta i de flesta reseguider gällande vad som är kutym i Sverige och Stockholm.
– Att som krögare gå ut med att man ska betala mer än den slutgiltiga summan är fräckt och rentav stötande. Ska man ha mer betalt för sina tjänster får man höja priset, så enkelt är det. Serveringsavgiften i sig har varit inkluderad i priset sedan början av 90-talet, säger Ella Niia, förbundsordförande i facket.
Hon menar att det som nu försiggår på flera krogar i Stockholm är dålig pr för staden.
– Hur ska Sverige kunna vara ett attraktivt turistland när man med direkt uppsåt lurar de utländska gästerna på pengar? undrar hon.
Enligt Konsumentverket handlar det om ett etiskt ställningstagande.
– Om det bara finns en stämpel eller annan förtryckt information som inte tvingar kunderna att betala en summa så kan det inte få några konsumenträttsliga juridiska påföljder. Det blir snarare en etisk diskussion. Det här faller inte under prisinformationslagen, säger Ida Mazzenga, jurist på Konsumentverket.
När DN pratar med Belgobaren blir de osäkra på vad de faktiskt har skrivit på sitt standardkvitto.
– Vi ska titta på formuleringarna. Det är möjligt att serviceavgift inte är rätt ord att använda, säger Recep Celik.