Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Därför kunde inte Akilov utvisas till Uzbekistan

Foto: Paul Hansen, privat

Rakhmat Akilov misstänks för ett av de värsta brotten i modern svensk historia. Ändå kan han inte utvisas vilket har väckt starka reaktioner hos allmänhet, i medier och bland politiker. Men en person som avslöjas att ha sökt asyl räknas som förrädare och hotas av tortyr av uzbekiska regimen.

— Att söka asyl är förbjudet, säger Madelaine Seidlitz, jurist på Amnesty international.

Den 39-åriga uzbeken Rakhmat Akilov, som sitter häktad misstänkt för terrordådet på Drottninggatan, hade nekats uppehållstillstånd i Sverige. I stället för att återvända till hemlandet gick han under jorden och var efterlyst av polisen.

Läs även: Uzbekistan – ett land som jäser av bitterhet

Fallet har satt fokus på asylprocessen och polisens arbete med att verkställa Migrationsverkets utvisningar.

Gränspolisen har för närvarande cirka 12.500 utvisningsärenden, av dem uppskattar man att runt 10.000 personer är kvar olovligen i Sverige. En grupp gäller uzbeker där 120 personer ska sändas tillbaka till Uzbekistan.

Men landet är en världens mest brutala diktaturer där verkliga eller påstådda brott kan straffas hårt, vilket komplicerar en utvisning.

När Migrationsverket gör en asylprövning ska det vägas in om det finns en framtida risk för förföljelse, tortyr eller annan grym omänsklig behandling. I Rakhmat Akilov fall bedömdes han inte som trovärdig, bland annat uppgifterna om att han skulle utsättas för tortyr om han återvände.

— Här har svenska myndigheter uppenbarligen inte trott på honom, säger Madeleine Seilitz.

För Uzbekistan finns det en väldigt restriktiv praxis kopplad till Europadomstolen, enligt Madelaine Seidlitz. Minsta misstanke om att en medborgare har sökt asyl eller på annat sätt engagerat sig i regimfientliga aktiviteter, eller utövat islam utomlands på ett sätt som regimen inte gillar, riskerar att leda till att personen straffas.

— Man måste vara extra försiktig när man gör en bedömning om man ska avslå en asylansökan när det gäller medborgare från Uzbekistan och ett eventuellt återsändande eftersom riskbilden är så hög, säger hon, och både Migrationsverket och polisen är medveten om denna risk.

— Det finns flera avgörande domar i Europadomstolen för flera länder, inklusive Sverige, som har blivit fällda när det gäller beslut om att återsända uzbekiska medborgare till just Uzbekistan.

Generellt bygger utvisninggssystemet på att den asylsökande frivilligt ska återvända till hemlandet. För den som håller sig undan kan polisen verkställa beslutet med tvång, som att flyga personen till hemlandet. Polisen har också rätt att frihetsberöva personen i avvaktan på utvisning – men bara om det finns en möjlighet att skicka ut personen.

När det gäller uzbekiska medborgare som inte självmant åker tillbaka har polisen små möjligheter att verkställa utvisningen, enligt Madelaine Seidlitz. En svensk myndighet som kontaktar en uzbekisk ambassad för att få ett pass utfärdat eller eskorterar personen till Uzbekistan riskerar att utsätta denne för fara.

— Det finns då en risk för att uzbekiska myndigheterna får reda på att personen har sökt asyl och det är förbjudet, då är man en förrädare som motverkat mot regimen utomlands, säger hon.

Utvisningsärendet med Rakhmat Akilov hade alltså inte kunnat verkställas även om polisen hade hittat honom?

— Nej, det tror jag inte. Inte med mindre än att man skulle bryta mot folkrättsprinciper och Europadomstolens avgörande.

Samma moment 22 gäller för många andra av de 10.000 som polisen ska utvisa till olika länder. Men alla har inte gått under jorden. En hel del människor befinner sig i limbo eftersom deras egna stater inte går med på att ta emot dem även om de aktivt medverkar. Andra länder, exempelvis Iran och Irak, accepterar inte att medborgare skickas tillbaka med tvång.

— Det är inte så att alla håller sig gömda utan det kan finnas flera olika orsaker till varför vissa beslut inte går att verkställa, säger Madelaine Seidlitz.

2015 skickade Norge tillbaka sex uzbekiska medborgare som sökt asyl i landet till Uzbekistan. När de kom fram greps de, dömdes till fängelsestraff. De hängdes även ut som "förrädare" i uzbekisk tv före domarna avkunnades. Ett händelseförlopp som Lifos, Migrationsverkets databas för rätts- och landinformation, bedömt som bekräftade. Bedömningen grundas på rapporter från till exempel frivillig­organisationer, vissa medier, utrikes­departementet och Sveriges samt andra länders migrationsmyndigheter. Även Al Jazeera har i januari 2015 uppmärksammat fallen.

Asylprocessen

Att söka asyl är en mänsklig rättighet.

Den som nekas asyl ska självmant lämna landet och kallas då till återvändandesamtal hos Migrationsverket. Uteblir man överlämnas ärendet till polisen, som går ut med en efterlysning.

Polisen har rätt att frihetsberöva efterlysta personer och sätta dem i Migrationsverkets förvar, men bara om det finns förutsättningar att verkställa beslutet att skicka ut personen.

Uzbekiska medborgare riskerar att utsättas för tortyr eller annan grym, omänsklig behandling, om de tvångsutvisas eftersom uzbekiska myndigheter då kan få kännedom om att de har sökt asyl.

Det finns ett absolut förbud för alla stater att skicka tillbaka en person till ett land där denne löper en verklig risk att utsättas för tortyr, kroppsstraff, dödsstraff eller andra allvarliga kränkningar av sina mänskliga rättigheter.

Källa: Madelaine Seidlitz.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.