Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

De folkvalda tycks oberörda av vårdkrisen och går in för sin paradgren – pajkastning

Sjukvården är väljarnas viktigaste fråga, enligt Novus. Jag hör det på radion vid frukosten och blir lite extra peppad när jag ger mig av för att lyssna på sjukvårdsdebatten i Stockholms landstingsfullmäktige. Sedan sjunker modet.

De är samlade nu, nykammade och i sommarkläder, de 149 i landets näst största folkvalda församling, under två dagars budgetdebatt. Efter 11 år med alliansstyre är platserna invanda – de rödgröna till vänster och de borgerliga till höger. Att Sverigedemokraterna kilat in sig med sina nio mandat har gjort lite för scenförändringen. Detsamma gäller, tyvärr, även den politiska debatten. För den politiskt intresserade är det, inledningsvis, intressant att höra på hur ideologiskt det fortfarande låter i Stockholmspolitiken, år 2017. Och fascinerande att höra hur bergfast den borgerliga tron är att ännu ett vårdval är den rätta medicinen för den haltande stockholmssjukvården. Liksom den rödgröna övertygelsen om motsatsen:

– Vårdval är er enda idé, säger Erika Ullberg (S), oppositionslandstingsråd.

Verklighetsuppfattningen är förstås helt olika – medan de rödgröna hakar fast vid ökade hälsoklyftor och bristen på vårdplatser, ser de borgerliga en sjukvård där alla kan välja i korta vårdköer.

– Vi befinner oss i språnget mot framtiden, säger Anna Starbrink (L), sjukvårdslandstingsråd.

Själva orden gör det svårt att nå fram. Säg vårdval, och det uppstår en låsning som får de rödgröna att se rött. Orden står i vägen för konstruktiva lösningar. Som åhörare blir jag snart matt. Utmaningarna saknas ju inte.

I en paus ringer jag ett samtal, talar med en erfaren läkare som fruktar en historisk sommar. Med en förödande sköterskebrist och 500 vårdplatser stängda – redan innan sommaren – rekordmånga Stockholmsbebisar på väg att tas emot av alldeles för få barnmorskor laddar det upp för en mardröm.

– En prekär situation. Skört. Det kan bli hur hemskt som helst, säger läkaren.

Tänk då att det under tiden skulle ha hänt något inne i salen. Positionerna är upplösta, det minglas ohämmat över blockgränsen. Erika Ullberg (S), och Irene Svenonius (M) reser sig gemensamt i talarstolen och tar till orda.

– Nej, hörrni, det här duger inte. Vi har en vårdkris. Det ser inte bra ut. Vi klarade kraschen på Drottninggatan, så hur löser vi det här tillsammans? Pengar har vi ju gott om. 96 friska miljarder.

Men tyvärr, till och med persiennerna är neddragna på ett närmast symboliskt vis. De folkvalda tycks oberörda av vårdkrisen och går helhjärtat in för sin paradgren – pajkastning.

Slutligen berömmer de varandra för en väl genomförd debatt, inför en minimal åhörarskara. Vad bra det gick. Vad viktigt det var för demokratin. Och förresten – glad sommar!

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.