De rika blir rikare och drar ifrån de fattiga

Under 2000-talet har bland annat högkonjunkturen och löneökningarna gjort att många kunnat höja sina inkomster.

Siffror som DN tagit fram med hjälp av Statistiska centralbyrån (SCB) visar att inkomstskillnaden mellan befolkningen i den rikaste respektive fattigaste kommunen i Stockholm har ökat.

De som redan tjänar bra har ökat inkomsterna mest. I Vaxholm, Vallentuna och Danderyd har inkomsterna höjts 13-14 procent. De kommuner där inkomsterna är låga har däremot halkat efter. I Sigtuna, Nynäshamn och Botkyrka har inkomsterna stigit 7-8 procent.

I reda pengar handlar det om att ett genomsnittligt par i Danderyd nu tjänar en kvarts miljon mer om året än ett par i Botkyrka.

- Det är som två skilda världar, och jag föredrar Djursholm. Där är allt rent och folk är trevliga, säger Faulos.

Klockan är nio på morgonen när han kommer ut ur höghuset i Hallunda. För mindre än elva timmar sedan klev han in genom samma port, nu ska han återigen påbörja sin dagliga resa tvärs över Stockholm. Innan han hunnit fram till bilen rusar Lucas och Amanda, sju och fem år gamla, fram till pappas utsträckta armar.

- Det är ett rent helvete att jag träffar barnen så lite. Jag har ju inte sett dem så mycket under uppväxttiden, säger Faulos.

Faulos är uppvuxen i Värnamo, han flyttade till Stockholm när han träffat sin blivande fru. Under några år var han arbetssökande med tillfälliga jobb, men sedan fyra år tillbaka driver han en grekisk kolgrillsbar på Djursholms torg. Faulos jobbar sju dagar i veckan, men trots slitet drar han än så länge inte in några stora summor på restaurangen.

- Det rullar på men jag har belånat mig upp över öronen för att kunna investera.

Faulos resa går mellan länets ytterligheter. I ena änden den kommun där invånarna har lägst inkomster och högst arbetslöshet, i den andra den kommun där inkomsterna är högst i landet. Botkyrka och Danderyd är välkända för sina olikheter i befolkningssammansättning och inkomster, på gränsen till stereotyper. Ändå ser verkligheten ut så, och inkomstgapet mellan dem har ökat. DN:s siffror anger medianinkomst, jämför man medelinkomster är gapet ännu större. 2006 var medelinkomsten i Danderyd 467.800, i Botkyrka 223.900.

Tidigare studier av enskilda hushålls ekonomi har visat att klyftorna ökar i Sverige. Den geografiskt uppdelade statistik som DN sammanställt över Stockholms län är svår att jämföra med resten av landet. Med SCB:s hjälp har DN gjort en liknande uträkning och jämfört inkomster i den rikaste respektive fattigaste kommunen. Den visar att en Botkyrkabo år 2000 tjänade 70,8 procent av en Danderydsbos inkomst. År 2006 hade Botkyrkabons andel minskat till 67 procent. Samtidigt minskade skillnaden något mellan rikaste (Danderyd) och fattigaste (Borgholm) kommunen i riket. År 2000 hade en Borgholmsbo 63,5 procent av en medianinkomst i Danderyd, år 2006 var andelen 63,9 procent.

Faulos funderar ibland över skillnaderna i de två kommunerna han lever och arbetar i.

- Jag hade inte tvekat en sekund om jag fick en lägenhet eller kunde köpa något i Danderyd, för barnens skull. Jag tror att skolorna är bättre, och det handlar ju om att få en bra start i livet. Min son ska börja ettan nu och de har sagt att det är fyrtio elever i klassen. Jag och min fru sitter på kvällarna och pratar om hur han ska kunna utvecklas, men vet inte vad vi kan göra åt det.

- Det borde inte finnas klassskillnader i Sverige men det gör det. Det hade inte behövt vara så om politikerna hade skött det bättre, och inte placerat alla invandrare på samma ställe, säger Faulos.

Det socialdemokratiska kommunalrådet i Botkyrka, Katarina Berggren, menar att bostadssegregationen är den viktigaste faktorn till det ökade gapet mellan Botkyrka och Danderyd.

- I Danderyd och Täby bygger man inte bostäder som vanligt folk kan hyra. I Botkyrka har vi också många nyanlända svenskar, eftersom det är här de kan få bostad. Om fler kommuner var med och delade ansvaret för det skulle det bli en mer jämn fördelning. Men jag tror inte de vill ha någon förändring egentligen, säger hon.

- Vi försöker ändra bilden av Botkyrka. Vi satsar på att bygga mer attraktiva bostäder och vi planerar Sveriges största upplevelsepark, säger Katarina Berggren (s).

Danderyds kommunalråd Gunnar Oom (m) gläds över att det gått bra för Danderyd. Han säger att kommunen visst tar ansvar för flyktingmottagandet, och att en stor del av lägenheterna är hyresrätter.

- Bara för att Botkyrka inte går bra så ska inte vi ha dåligt samvete. Det handlar om att sköta sin kommun bra. Mycket fungerar väl här och det borde kunna vara en drivkraft för andra. Man får komma ihåg också att befolkningen inte är statisk. Många gör bostadskarriär från andra kommuner och flyttar hit. Accepterar man att man kan tjäna olika, att man kan äga företag och så vidare, så blir det ekonomiska olikheter i befolkningen, säger Gunnar Oom (m).

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut