Det är ungdomarnas egna behov och önskemål som gjort att satsningarna på ungdomsgårdar minskat i Stockholm. Det säger kultur- och fritidsborgarrådet Madeleine Sjöstedt (fp) till DN.se.
Stockholms stads anslag till öppen ungdomsverksamhet har mer än halverats de senaste 25 åren. Men det är inte i första hand sparkrav som ligger bakom, anser Madeleine Sjöstedt.
- Vi har anpassat verksamheten efter ungdomarnas önskemål. Det finns inget skäl att tro att det är fritidsgårdar som står högst upp på ungdomarnas listor just nu, säger hon till DN.se.
Men de studier som gjorts av Stockholms stads egen forskningsledare Ulf Blomdahl visar ju att fritidsgårdarna hamnar högt upp på de ungas önskelistor. Hur går det ihop?
- Ungdomarna har många önskemål. Det är det som skiljer dagens ungdomar från dem för 27 år sedan. Dagens ungdomar önskar sig många olika saker och det är det vi måste leva upp till som politiker.
Enligt Madeleine Sjöstedt har nya satsningar på kultur och idrott åtminstone till en del vägt upp de uteblivna pengarna till ungdomsgårdarna. Som exempel nämner hon bland annat Kulturskolan och Lava.
- Det har skett en mycket bredare satsning än vad det gjorde för så många år sedan, säger hon.
Men om vi tittar på helheten. Tror du att de samlade resurserna till Stockholms ungdomar har ökat eller minskat de senaste 25 åren?
- Jag tror inte och jag gissar inte, jag vill veta. Det tycker jag är viktigt.
Vet du då hur det ser ut?
- Jag tror inte att någon kan svara på det. Grundfrågan är ändå om ungdomarna får det de önskar sig eller inte. Det är det viktigaste.
För att få en tydligare bild av hur det ser ut har Madeleine Sjöstedt gett Ulf Blomdahl i uppdrag att kartlägga utvecklingen i sin helhet.