Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

Demente Gert blev avhyst – tvingas bo på vandrarhem

Ett vandrarhem med gemensam toalett och dusch samt kök med en kokplatta. Skyltar om rökförbud inomhus med varning för böter om förbudet trotsas.

Det låter kanske som ett rimligt boende för ett ungdomsgäng på semester, men det har i mer än ett halvår varit hem för 77-årige dementa Gert Hargeby.

– Det finns ingen värdighet i det här livet, säger Gert, som inte vill något hellre än att få flytta från vandrarhemmet till ett vård- och omsorgsboende. Men där säger kommunen nej.

Han har tidigare bott utomlands och har därför ingen bostad i Sverige, men när han fick en stroke i slutet av 2016 kom han hem till Sverige. Han fick då hjälp av Nynäshamns kommun, där han är skriven. Gert fick bo på ett korttidsboende och ansökte om en plats på ett vård- och omsorgsboende. Men en dag i februari blev han helt plötsligt avhyst.

– Jag blev uppringd en måndag och fick beskedet att min far numera bor på ett vandrarhem. Jag blev helt chockad, han har ju ett stort behov av hjälp. Korttidsboendet hade satt honom i en taxi som kört och lämnat av honom på det här vandrarhemmet, berättar sonen Johan Hargeby.

Kommunen vill inte uttala sig om detaljer på grund av sekretessen, men delar inte bilden av att de har placerat personer på vandrarhem. Enligt Ola Hägg (S), ordförande i socialnämnden i Nynäshamns kommun, har kommunen inga avtal med några vandrarhem.

– Vi har inte placerat någon på ett vandrarhem. Generellt sett anser vi inte att ett vandrarhem är en optimal lösning, det är ingenting som kommunen stödjer, säger han.

Foto: Paul HansenEnligt hemtjänsten kan Gert Hargeby inte bo själv. Enligt sonen Johan ringer hemtjänsten ofta och påtalar att situationen är ohållbar. Foto: Paul Hansen

När Gert flyttade till vandrarhemmet hade han fått avslag på sin ansökan om vård- och omsorgsboende några veckor tidigare, med motiveringen att han inte har ett omfattande omvårdnads- och tillsynsbehov. Men det finns flera som inte delar den bedömningen.

Hemtjänsten har gjort en orosanmälan, där de skriver att Gert inte kan bo själv. Enligt sonen Johan ringer hemtjänsten ofta och påtalar att situationen är ohållbar. Även hemsjukvården är oroad.

– Hemsjukvården säger att det är omöjligt att utföra deras uppdrag, och de är chockade över hur dement Gert är. En gång körde hemsjukvården min far till psykakuten, och läkaren där kunde knappt tro sina öron när pappa berättade att han inte får plats på ett vård- och omsorgsboende, berättar Johan Hargeby.

Läs mer: Gudrun drabbades av demens mitt i livet

I samband med avslaget i januari inleddes också en så kallad minnesutredning, för att avgöra om Gert har demens. Beskedet från utredningen kom först den 19 juli, och svaret var tydligt: Gert har flera typer av demens och Alzheimers.

– Då kom allt i ett annat ljus, då förstod vi vad som hänt under de senaste åren. Vi fick det svart på vitt. Jag började gråta när läkaren sa att det nu kommer att ordna sig, berättar Gerts syster Eva Gudmunds.

Foto: Paul Hansen”Jag trodde att välfärden skulle fungera här i Sverige, men det gör den inte. Jag mår så jävla illa, fick jag hjälp att dö skulle jag gärna ta den”, säger Gert Hargeby. Foto: Paul Hansen

Men svaret från kommunen blev att demensdiagnosen inte ändrar deras bedömning.

– De ignorerade det helt. Man kan inte hysa en dement på ett vandrarhem och säga att de ska klara sig med hemtjänst, det är inte människovärdigt, säger Johan Hargeby.

Gert själv, som enligt hemtjänstens journaler har svår depression och ångest, vantrivs med situationen.

– Jag är så jävla besviken. Jag trodde att välfärden skulle fungera här i Sverige, men det gör den inte. Jag mår så jävla illa, fick jag hjälp att dö skulle jag gärna ta den, säger han.

Gert har tillsammans med sina anhöriga överklagat kommunens beslut till förvaltningsrätten. I början på juni meddelades domen, som fastslår att ”förvaltningsrätten inte betvivlar Gerts omvårdnadsbehov”, men att ”dessa uppgifter saknar stöd i bevisning”. Domen kom alltså när Gert inte hade någon demensdiagnos.

Läs mer: Marie såg varningssignalerna hos sin man tidigt

Gerts anhöriga har nu överklagat till Kammarrätten, och hoppas att den nya informationen om diagnosen ska göra att Kammarrätten tar upp ärendet.

Att en person i dag inte får plats på ett äldreboende beror inte på att Nynäshamns kommun har brist på platser, enligt Ola Hägg.

Många äldre tvingas bo hemma allt för länge och far illa på grund av det.

– Vi försöker tillsammans med den äldre skapa möjligheter för en bra annan lösning om man inte har behov av den omsorgsnivå som ett vård- och omsorgsboende har. I fallet som DN hänvisar till har våra riktlinjer prövats av förvaltningsrätten, och det ser ut som att de stämmer. Men om det kommer in nya uppgifter i ett ärende så får de prövas i en ny bedömning, säger han.

Per Rahmström, som är ordförande i Demensförbundet, säger att subjektiva och dåliga biståndsbedömningar är ett stort problem.

– Jag har sett många väldigt bra biståndsbedömningar, men jag har sett lika många usla. De här bedömningarna blir väldigt subjektiva och beror mycket på instruktioner från kommunledningen. Därför är man på många håll väldigt njugg med att ge plats på boende. Många äldre tvingas bo hemma allt för länge och far illa på grund av det, säger han.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.