STHLM

Den som inte matsorterar får betala mer

Nästa år blir det dyrare soptaxa för den som inte vill matsortera. Viktbaserad sopavgift ska göra Stockholmarna mer klimatvänliga. ”Den som inte samlar in sitt matavfall får en mycket dyrare sopavgift”, säger Per Ankersjö (C), miljöborgarråd.

Stockholms stad trappar upp klimatarbetet. Matavfallssortering som länge varit en ickefråga i huvudstaden har nu högsta prioritet. Stockholm samlar i dag in blygsamma åtta procent av matavfallet och nu höjs ribban till minst 35 procent, troligen 40 procent, förutsatt att regeringen sätter den gränsen.

Hälften av Sveriges kommuner samlar i dag in matavfall och några, likt Sundbyberg, har obligatorisk matinsamling. I Stockholm bygger systemet på frivillighet men med reducerad avgift.

– Den som inte tänker samla in sitt matavfall kommer att få en mycket dyrare soptaxa. Och den som är duktig och gör rätt för sig slipper fördyringen. Hur mycket det blir exakt vet jag inte än. Frågan snabbutreds för att vara klar första kvartalet nästa år, säger Per Ankersjö.

Är det en piska eller en morot?

– Piska och morot. Det måste finnas ett ekonomiskt incitament. I dag går man på volym, betalar efter hur stora säckar man har. Den stora revolutionen är att i stället titta på vikten. Eftersom matavfall är så tungt får du en bra effekt, säger Ankersjö.

Redan den första juli ska kommunens 32.000 villahushåll ha möjlighet att samla matavfall. Informationsfoldrarna trycks just nu och förhoppningen är att betydligt fler än de 2.000 som i dag samlar ska lockas.

I dag betalar man soptaxan i volym. Efter halvårsskiftet nästa år är det vikten som räknas. Matavfallet utgör cirka 40 procent av soppåsen.

– Den som matsorterar kommer att få cirka 300 kronor lägre sopavgift per år. Vi gör om taxesystemet och sänker grundavgiften till 1.525 kronor, utöver det betalar man efter kilo avfall, säger Katarina Jönsson, enhetschef för insamling och avfall.

I vår kommer villaägare som ansluter sig att få ett startpaket med en matavfallspåsar, påshållare och ett brunt sopkärl för viktdebitering. Viktpriset kommer att vara detsamma för matavfallet och vanligt restavfall.

– Det ska inte vara någon skillnad på kilopriset. Då finns risken att människor smyger ned saker i det bruna matavfallskärlet i stället för det gröna för att det ska bli billigare, Och vi vill ha så rent avfall som möjligt, säger hon.

Staden inför även en e-tjänst för att kunderna ska kunna följa soptaxeförändring kilo för kilo och hoppas att den viktbaserade taxan ska göra Stockholmarna mer sorteringsbenägna.

– Det gör att man kan påverka priset ytterligare genom att sortera bort mer förpackningar och papper. Det ska löna sig att bära sopor till återvinningen, säger hon.

Den nya sophanteringen är en del i stadens biogasstrategi som presenterades under hösten. Målet är att hela den kommunala verksamheten ska matavfallssortera och bidra till biogasproduktionen.

– Alla våra egna verksamheter som kan samla avfall ska göra det. Det ska regleras i miljöprogrammet som kommer upp snart. Kravet gäller skolor, förskolor och äldreboenden, säger Per Ankersjö.

Redan i dag samlar cirka 600 restauranger matavfall, förhoppningen är att fler genom information och ska ansluta sig till systemet och att även köpcenter och privata utförare inom den kommunala verksamheten väljer att vara med.

Så matsorterar du

1. Kvarn eller påse
Det finns olika sätt att matsortera. Endera installerar du en avfallskvarn i din diskho eller så matsorterar du genom att samla matavfallet i en särskild avfallspåse.

2. Ansökan
Ansökan om att sortera matavfall görs hos trafikkontoret av villaägare och bostadsrättsföreningar. Om du bor i hyresrätt måste ansökan än så länge göras av värden.

3. Startpaket
Du får en grön korg att ha under diskbänken, papperspåsar för avfall, samt ett brunt smalt sopkärl. Vissa nybyggda bostäder har särskilda matnedkast.

4. Matavfallet
Låt matresterna rinna av och ta bort eventuell plast. I påsen lägger du frukt och grönsaker samt skal och blast. Bröd, pasta, ris. Ägg och skaldjur. Kaffe och te. Hushållspapper och ofärgade servetter.

5. Sopkärlet.
Fyll inte påsen full, byt påse ofta och förslut noggrannt innan du lägger den i kärlet. En gång i veckan hämtas avfallet av en särskild sopbil och körs till en rötkammare där biogas utvinns som sedan uppgraderas till fordonsgas.