Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

STHLM

”Det var unikt i världen att bygga så stora skyddsrum”

01:08. Följ med i Stockholms gömda skyddsrum – åtta våningar under jord.

Bakom en oansenlig dörr i tunnelbanans biljetthall vid Vasagatan störtar två branta, långa nödtrappor ned i underjorden. Trapporna har funnits där, helt intakta, sedan 1960, men hundratusentals stockholmare passerar förbi ovetande om vad som finns under deras fötter.

– Vattugaraget under Klara kan fortfarande byta funktion till skyddsrum på 48 timmar, säger arkitekturhistorikern Henrik Nerlund, som just har kommit ut med en bok om stadens skyddsrum.

Han visar vägen in, via en låst port på Klara Östra Kyrkogata och en direkthiss åtta våningar ned.

– Det är en diskret entré till ett jättelikt utrymme. Hela anläggningen ligger under Klara kyrkogård och det är fiffigt, kyrkan är ett civilt mål som enligt krigets lagar inte får bombas, säger Henrik Nerlund.

Vattugaragets skyddsrum byggdes för att rymma 15.000 personer, alternativt 4.300 sängar. I dag har det kapacitet för 8.000 personer och klarar konventionella bomber upp till 500 kilo och stötvågen av ett kärnvapen upp till 0,3 megapascal. Stötvågsportarna väger 35 ton styck, skyddsrummet är byggt för att klara en direktträff av kärnvapen.

Det är, åtminstone delvis, en produkt av det Henrik Nerlund kallar ”bilismens ohejdbara kraft”. Stockholm hade enorma parkeringsproblem på 50-talet, det behövdes parkeringshus och garage.

– Bilismen var en viktig del av välfärdsbygget. Tunnelbanan motiverades också som ett sätt att få plats med mer bilar på gatorna, som då inte blockerades av spårvagnar och bussar, säger han.

1960 hade Sverige den största biltätheten i Europa, i Stockholm fanns över 100 bensinmackar innanför tullarna.

När Vattugaragets skyddsrum invigdes i december 1960 höll det kalla kriget på att bli hett. Berlinmuren byggdes 1961, Kubakrisen – när Sovjetunionen planerade att placera kärnvapenrobotar på Kuba som svar på, bland annat, ett misslyckat amerikanskt invasionsförsök – kom 1962.

– Det som är unikt med Vattugaraget och Katarinagaraget vid Slussen är att de är så otroligt stora. Det var unikt i världen att bygga så stora skyddsrum för civilbefolkningen, in på 80-talet fanns plats i skyddsrum för 80 procent av svenskarna, säger Henrik Nerlund.

De var viktiga för Stockholm, som visade upp Vattugaraget för shahen av Iran under ett statsbesök.

Det podium han besökte – med en sprängskiss över skyddsrummet och bilder från när det byggdes – finns kvar. Där finns också en karta över Stockholm med en gul linje som visar vilka delar av staden som skulle evakueras i händelse av krig. Den innefattar hela innerstaden och en bit av närförorterna, samt området runt Bromma flygplats.

– Det satt information i varje port om hur husets invånare skulle bära sig åt vid en evakuering, säger Henrik Nerlund.

Foto: Fredrik Funck

Man är fri att springa ned var som helst, det är först till kvarn som gäller.

Den 23 april 1961 skedde världens största utrymningsövning i fredstid, 225.000 stockholmare skulle evakueras. De betraktade det mer som en utflykt, enligt Henrik Nerlund, och evakueringen tog lång tid, med stora köer vid infarterna.

Det kommunala bolaget Stockholm parkering har åtta garage som är byggda som skyddsrum. Hötorgets skyddsrum stod klart först, 1940, och klarade en 250-kilosbomb. I dag är det Konserthusgaraget.

Katarinagaraget – som öppnades 1957 och rapporterades om av BBC och Life – är störst, med plats för 20.000 personer. Det har en telefonväxel från 1950-talet, egen brunn, isbassäng, luftfilter och tunga portar. Härifrån går trappor till Björns trädgård, Andreaskyrkan på Högbergsgatan och Mosebacke torg. Det finns också en anslutning till Medborgarplatsens t-bana som mynnar mitt på perrongen.

Under Kungsholmens gymnasium på Hantverkargatan finns plats för 900 personer och i ett förråd torrklosetter, britsar och filtar. Reservutgångar går till skolgården och Jaktvarvsplan.

I Vattugaraget fortsätter Henrik Nerlund ned under de två ovaler som är en privat parkering i dag, men på två dygn kan förvandlas till ett hermetiskt tillslutet skyddsrum. Det som ser ut som blå skåp på väggen bakom bilarna är 94 luftkylningsaggregat. Längre ned fanns plats för 150 ton is som skulle kyla luften.

– Luftkylningen var en av de viktigaste frågorna, kroppsvärmen från 15.000 personer skulle göra det otroligt varmt, säger Henrik Nerlund.

Djupare ned under Klara kyrka finns vattentankar och möjlighet att rena vattnet från avloppsledningen 20 meter längre ned i marken, luftreningsfilter med aktivt kol som fortfarande fungerar och en upphängningsanordning för syrgastuber.

Hur gör den stockholmare som känner ett behov av ett skyddsrum i framtiden? Finns det någon plan?

– Man är fri att springa ned var som helst, det är först till kvarn som gäller, säger Stockholms parkerings vd Christian Rockberger.

Fakta. Allmänna skyddsrum

Allmänna skyddsrum för civilbefolkningen började i Stockholm anläggas i samband med inledningen av andra världskriget 1939.

I Sverige finns cirka 65.000 skyddsrum med plats för ungefär sju miljoner människor.

Skyddsrummen finns spridda i olika typer av byggnader, såsom bostadshus och industrifastigheter. I fredstid får fastighetsägarna använda skyddsrummen som helt vanliga lokaler.

Skyddsrummen är konstruerade för att skydda mot alla stridsmedel som kan användas. De skyddar mot stötvåg, splitter, gasbeläggning, biologiska stridsmedel, brand och joniserande strålning.

Vid behov kan du hitta ditt närmaste skyddsrum med hjälp av hittaskyddsrum.se.

Skyddsrum i Stockholm större än 1 000 m2

Katarinaberget/P-hus Slussen, 15.900 m2.

Johannes/Philipsongaraget, 7.400 m2.

Skravelberget, 6.930 m2.

Klara/Vattugaraget, 6.650 m2.

Hötorget/Konserthusgaraget, 3.035 m2.

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Wikipedia

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.