STHLM

Dialog ger nyanlända vägar in till vården

För att hitta rätt i vården räcker det inte med skriftlig information. Hälsokommunikatörerna möter nyanlända för att förebygga ohälsa och guida i vården.

Platsen är SFI, Svenska för invandrare, i Hallonbergen, men språket som talas är arabiska. Den första diskussionsfrågan är öppen: ”Hur skiljer sig sjukvårdssystemet åt i Sverige jämfört med i ditt hemland?” Hälsokommunikatören Susan Sami visar ett stämpelkort från vårdcentralen, och flera deltagare halar fram sina högkostnadskort.

Gruppen består av ett tiotal män och kvinnor som kan lite svenska och som varit Sverige i ett eller flera år. Habibi Al Kinani, från Marocko, berättar om sina möten med svensk sjukvård.

– När jag går till doktorn i mitt hemland kommer jag hem med recept på många mediciner, utan undersökning. I Sverige gör doktorn en undersökning, men jag får inga mediciner, säger hon, som är nöjd med det senare.

Najiba Fattauhi, från Syrien, som har problem med diskbråck, har fått vänta på vård i Sverige.

– Det är brist på personal och brist på läkare, det är min känsla, säger hon.

Stockholms läns landsting samarbetar med ett tiotal kommuner för att erbjuda kurser i hälso- och sjukvård, där hälsokommunikatörerna fungerar som en länk mellan nyanlända och den svenska vården. Kurserna ingår som en del av landstingets folkhälsoarbete.

– Det är inte alls samma system som i hemlandet. Vi talar om hur man bokar tid, om 1177, att man inte behöver ha panik och söka läkare för lite feber. Och att man inte ska komma till doktorn med hela familjen, för det sprider smittor och skapar konflikter. Vi besöker apotek och pratar om receptfria läkemedel, säger Susan Sami.

Mötet med den svenska vården fungerar inte alltid smidigt. DN har tidigare berättat om hög belastning på akutmottagningen på Astrid Lindgrens barnsjukhus under hösten och vintern, vilket delvis beror på antalet nyanlända.

– Många söker sig till akuten i stället för vårdcentralen, och måste vänta länge och upplever sedan att de inte fått hjälp. Det blir lätt missförstånd.

Landstingets senaste folkhälsorapport lyfter fram nyanländas hälsa som en särskild utmaning.

– Det finns mycket data som visar att människor med utländsk bakgrund har sämre hälsa än svenskfödda. Samtidigt är det svårt för nyanlända som inte känner till hur sjukvårdssystemet fungerar, säger Sofie Bäärnhielm, enhetschef vid Transkulturellt centrum i landstinget.

Att information från landstinget finns översatt till de stora invandrarspråken räcker inte alltid.

– Alla är olika vana att ta till sig information. Dialogen ger bättre resultat, för då reflekterar man över problemet. Det är också bra att få information från rätt källa, säger Susan Rami.

Kursdeltagarna är mycket engagerade. Flera är missnöjda med att de sällan möter samma läkare i vården. Antonitte Korkis håller dock inte med.

– Det viktiga är att all information om mig finns i systemet när jag kommer, inte att jag får träffa samma doktor, säger hon.

George Thomas är nöjd med att kursen också tar upp matvanor och andra hälsofrågor.

– Läraren är bra och förmedlar nya kunskaper. Bland annat ingår rökning som tema. Det är många som gått kursen som slutat röka.

Fakta. Hälsokommunikatörer

I Stockholms läns landsting finns åtta hälsokommunikatörer som informerar på arabiska, tigrinja, somaliska, dari och lätt svenska.

Nacka, Botkyrka, Huddinge, Upplands Väsby, Sigtuna, Södertälje, Sollentuna, Stockholm, Sundbyberg, Haninge och Lidingö har avtal med landstinget för att sprida information om hälsa och sjukvård.