STHLM

Döda ryska soldater det värsta scenariot

Den dramatiska operationen i Stockholms skärgård går in på sitt fjärde dygn, med de starkt begränsade resurser som det nedrustade svenska försvaret disponerar. Vi vet ännu inte vad jakten ger för resultat. Vi kan inte ens vara helt säkra på om det finns någon främmande farkost på svenskt territorium, även om försvarsledningen hävdar att detta är ”troligt”,

Ändå finns det skäl att fråga sig vad som skulle hända om det visade sig att det faktiskt var en rysk ubåt som smög omkring djupt inne i svenska farvatten. Om vi får svar på denna hypotetiska fråga, får man hoppas att det i så fall inte sker genom det värsta tänkbara scenariot: att döda ryska soldater flyter i land från en sprängd eller havererad under­vattensfarkost.

Även om vi aldrig kommer att få något säkert svar på vad som rör sig under Östersjöns yta är det som pågår redan på god väg att påverka hela det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde.

För svensk del kommer den nya ”ubåtskrisen”, oavsett utgång, att tvinga den nya regeringen och ­riksdagen att på allvar diskutera vilken försvars- och säkerhets­politik Sverige ska bedriva. Under de senaste årtiondena, som en följd av att hotet mot Sverige ­försvann med Sovjetunionens ­kollaps vid 1990-talets början, har det svenska försvaret rustats ner drastiskt, utan någon större debatt.

Rysslands intrång i Ukraina fick delar av Sveriges politiska ­etablissemang att vakna. Om det förekommer ryska kränkningar av svenskt territorium är det en så allvarlig sak för Sverige att det lär få än större effekter.

Ur Moskvas synpunkt är det hela en balansgång. Å ena sidan har Ryssland trappat upp den militära aktiviteten i Östersjön, ”som ett svar på Natos ökade aktivitet”, som Viktor Tatarintsev, den ryske ambassadören i Stockholm, sade till DN i juni. Men samtidigt kan det ses som en varning för Sveriges närmande till den västliga försvarsalliansen:

”Det skulle ses som negativt för att bibehålla ett geo­- strategiskt och militärpolitiskt s­tatus quo, inte bara i Norden utan i Europa i sin helhet. Det för­bättrar inte säker­heten för Sverige”, sade ­Tatarintsev. Skulle dessa ­”varningar” gå över en viss gräns, som att en rysk kränkning ­avslöjas, trappas det upp och kan få ­oförutsägbara följder. Det kan vara skälet till det märkvärdigt ­luddigt formulerade uttalandet från det ryska försvarsministeriet. Där heter det att ryska fartyg ­”fullföljer enligt plan de uppdrag de har på världshaven”. Och att inga ”onormala och, än mindre, akuta nöd­situationer” har förekommit.

Moskva förnekar alltså inte med ett enda ord att ryska farkoster har sänts in till Stockholms skärgård; det som dementeras är pressuppgifter om att en rysk ubåt har skadats eller befinner sig i nöd.

Från Moskva kommenteras inte den misstänkta gränskränkningen över huvud taget. Det kan tolkas som en signal om att den ryska stormaktens militärflotta tar sig rätten att vistas i hela Östersjön, alltså även på svenskt territorium.

I ryska medier har jakten i Stockholms skärgård nämnts, men man tar sällan upp misstankarna om att det är en rysk farkost som jagas. Några medier har dock citerat uttalandet från den ryska militärledningen: ”Trots ­uttalandet från Rysslands ­försvarsministerium råder panik i svenska massmedier”, skriver den ryska webbtidningen Gazeta.ru.