Var domen väntad?
- I stort sett. Jag tror dock inte att någon hade blivit förvånad om straffet, 1 år och 8 månaders sluten ungdomsvård, hade skärpts i enlighet med vad kammaråklagare Jakob Holmberg hade yrkat.
- Intressant nog fastställde hovrätten i Göteborg just i dag fredag en dom på tre års sluten ungdomsvård för en 17-årig pojke som våldtagit och dödat en flicka utanför Borås i augusti förra året – så det är uppenbart att det finns utrymme att diskutera straffvärdet när det gäller unga människor som begår grova brott.
- I fallet Stureby mer än antydde dessutom hovrättspresidenten Fredrik Wersäll att om mordet på Terese Johansson Rojo hade begåtts i juli skulle de båda gärningsmännen sannolikt ha fått ett längre straff eftersom lagen ändrades den 1 juli. Efter den 1 juli kan man dömas för mord till livstid eller upp till 18 års fängelse och inte upp till tio år eller livstid som innan. Det påverkar den ekvation rätten har att göra när de ska ta ställning till straffvärdet.
Det finns de som uppfattar domen som mild. Hur har de kommit fram till 1 år och 8 månader?
- Rätten har utgått från den lag som gällde när brottet begick i juni. Då kunde man få tio års fängelse – eller livstid, se ovan.
- Hovrätten gör samma bedömning som tingsrätten: skulle gärningsmännen varit vuxna skulle de har fått tio års fängelse. Mordet bedöms inte vara av ”så synnerligen svår karaktär” att livstid skulle ha utdömts.
- En 16-åring får sedan straffrabatt, enligt praxis utdöms en fjärdedel av straffet – 2,5 års sluten ungdomsvård.
- På det tillkommer ”rabatt” för att de dömda inte kan avräkna sig den tid de redan suttit frihetsberövade och ”rabatt” för att man inte kan bli villkorligt frigiven från sluten ungdomsvård.
- När 16-åringarna som nu dömts blir fria i oktober 2011 har de varit frihetsberövade i drygt två år.
Vilken typ av vård får de nu dömda?
- De har sedan i somras då de greps vistats på varsin institution som drivs av Statens Instutitionsstyrelse, SiS. ”Behandlingen” av dem har redan påbörjats. Den startar med en utredning där varje individs specifika behov analyseras. Man gör också en inventering av vilka resurser det finns runt omkring ungdomarna i form av familj, vänner, skolgång.
- Efter att det gjorts en beteendeanalys försöker man hitta adekvata insatser.
- Det kan handla om allt från behandlingsprogram för dem med neuropsykiatriska hinder, om attityder, värderingar, ilskekontroll, moralutveckling och andra sociala färdigheter.
- Mycket handlar också om praktisk aktivitet, om skolgång. Självklart får den unge tillgång till samtaltsterapeuter.
- Mycket av vården går också ut på att normalisera och att förbereda vägen tillbaka till samhället.