STHLM

Dramatisk ökning av dödligt våld

Illustration: DN

Antalet anmälningar om våld med dödlig utgång har nästan fördubblats i Stockholm hittills i år. Under årets fem första månader utreddes 22 misstänkta mord. Bland dem finns en växande gärningsmannagrupp.

– Psykiskt sjuka som inte har fått hjälp och begår våldsbrott ökar markant, säger Carola Pettersson, utredare på Citypolisen.

I drygt 70 procent av alla mord som begås känner offret och gärningsmannen varandra, enligt statistik från Rikspolisstyrelsen, men på Citypolisens avdelning för grova brott har man märkt hur ett nytt mönster tar form: en markant ökning av människor som begår grova våldsbrott mot för dem okända människor.

– Vi har reagerat på att antalet fall med en psykiskt sjuk gärningsman ökar. Folk som begår grova våldsbrott mot okända människor på gatan. De kan nyligen ha skrivits ut från vården, slutat att medicinera eller inte fått någon hjälp, säger Carola Pettersson på Citypolisen.

Anmälningar till Stockholmspolisen om våld med dödlig utgång är 84 procent fler det första halvåret jämfört med för ett år sedan, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ). En successiv ökning av anmälningar har skett de senaste fem åren.

Totalt i Stockholms län rör det sig om 57 anmälningar om våld med dödlig utgång från första januari till sista juni i år. Ingen kan säkert säga om morden faktiskt har ökat förrän utredningarna är färdiga och gärningsmännen dömts, men tidiga indikationer tyder på att antalet Stockholmsmord växer.

Under hela förra året begicks 18 mord i länet. Enligt polisens anmälningsdatabas är antalet mordutredningar mellan den 1 januari och den 31 maj i år 22 stycken. Det är oklart hur många av dem som i slutändan kommer att kategoriseras som mord, men en jämförelse med samma tid i fjol tyder på att något har hänt.

– Man kan tolka det som en ökning, säger Bertil Sahlin, gruppchef för länskriminalpolisens avdelning för kalla fall.

På länskriminalpolisen finns två mordteam. De utreder så kallade spaningsmord – mord med okänd gärningsman. När en misstänkt gärningsman finns utreds mordet oftast av distriktet, som även får hantera en del spaningsmord, eftersom länskriminalpolisen bara kan utreda ett fall i taget.

I år har mordteamen på länskrim utrett fyra mordfall. De större polisdistrikten har i snitt utrett mellan två och tre mord var, men Västerort sticker ut med nio mordfall.

– Vi är ett tungt belastat distrikt när det handlar om alla typer av brott. Kanske tyngst belastat i landet, även när det handlar om till exempel rån och misshandel. Men generellt brukar antalet mord gå upp och ned men ligga ganska stabilt över tid, säger Katrin Sjöstrand, utredare på polisen i västerort.

Förra året blev påföljden för 20 procent av alla dömda mördare i Stockholms län rättspsykiatrisk vård, enligt statistik från BRÅ.

Eftersom mordutredningarna fortfarande pågår är informationen om gärningsmännen sekretess­belagd, men ett av morden som Citypolisen har arbetat med under våren och sommaren inträffade på Polhemsgatan, bara några meter från polishuset. I en lägenhet höggs en man så svårt med stickvapen att han förblödde. Förövaren och offret hade ingen relation och mannen som högg genomgår nu en rättspsykiatrisk utredning.

Enligt Dan Boija, chef över ett av mordteamen på länskriminalpolisen, kan den nya gärningsmannagruppen vara en av anledningarna till varför många Stockholmsmord aldrig hamnar på hans bord.

– Jag tror att distrikten över lag har blivit bättre på att hantera morden själva, men om ett utökat antal brott begås av psykiskt sjuka människor kan det vara en förklaring till varför morden aldrig når oss. De kanske till exempel stannar på brottsplatsen och kan plockas in som misstänkta snabbt, säger han.