Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
STHLM

Ekonomiska murar växer kring innerstan

Stockholms innerstad befolkas av personer med väsentligt högre inkomster än vad förortens invånare har. Och lägenhetspriserna har stigit kraftigt samtidigt som andelen hyresrätter sjunkit.

Under de senaste decennierna har ett stort antal hyresrätter i innerstan omvandlats till bostadsrätter.

– På 40 år har det försvunnit 75.000 hyresrätter i Stockholms stad. Nästan hälften av dessa, 35.000 hyresrätter, har försvunnit de senaste 10 åren. I innerstaden finns i dag 40 procent hyresrätter och 60 procent bostadsrätter, säger Christer Ericsson, vice vd på Stockholm stads bostadsförmedling.

Tusentals stockholmare har kunnat göra en så kallad bostadskarriär. De har köpt sin hyresrätt till en relativt billig penning för att sedan kunna bo i en nybildad bostadsrätt med ett betydligt högre marknadsvärde. Man har blivit ”rik” på sitt bostadsköp.

Samtidigt har inkomstnivåerna bland innerstadens invånare stigit. För cirka tio år sedan hade drygt 7 procent av innerstadens invånare en årsinkomst som var 360.000 kronor eller högre. I dag ligger runt 30 procent av Stockholms innerstadsbor i det inkomstläget.

Skillnaden mot förortens invånare är tydlig. I de västra förorterna har 18,5 procent en årsinkomst på 360.000 eller högre. Motsvarande siffra i söderort är 16 procent.

Medelinkomsten för yrkesarbetande i åldern 20 till 65 år är cirka 350.000 kronor per år för boende innanför tullarna, knappt 30.000 kronor i månaden enligt siffror från Stockholms stads utrednings- och statistikkontor (Usk).

Det sker en ständig inflyttning till huvudstaden eftersom det är där jobben finns. Folkmängden i Stockholms innerstad var 273.393 invånare år 1998. År 2008 hade innerstans befolkning ökat med knappt 30.000 invånare och prognosen för år 2013 säger att det då skall bo 320.418 personer innanför tullarna.

Inflyttningen är större än nyproduktionen av bostäder. Bostäder i innerstaden blir därför en bristvara och är det brist så går priset upp. Dagens låga boränta är ytterligare en faktor som varit prisdrivande speciellt i Stockholms innerstad.

Exempelvis kostade en bostadsrätt på Kungsholmen i snitt 40.872 kronor per kvadratmeter år 2006 och 52.966 kr/kvm år 2010 (se fler exempel i faktarutan här intill).

Statistiken visar också att den ekonomiska segregationen på bostadsmarknaden slår mot innerstadens befolkningssammansättning. Bara 17 procent eller 52.000 av dem som bor i innerstan har utländsk bakgrund.

Motsvarande siffra för hela Stockholms stad är 28 procent. I de västra förorterna har 40 procent utländsk bakgrund och i söderort 30 procent.

– Det som utmärker Stockholms innerstad är att många är den trogen. Man flyttar runt inom tullarna under tiden som man gör boendekarriär. Många har därmed en ackumulerad vinst från en tidigare bostad. Det är därför inte lätt för en förstagångsköpare att komma in på bostadsmarknaden. I synnerhet inte i Stockholms innerstad, säger Jeanette Gustafsdotter, vd på Mäklarsamfundet.

Och att få tag i en vanlig hyreslägenhet kan ta ett decennium.

– År 2009 var det 10,2 års kötid för förmedlade hyresrätter i bostadskön via köförmedling. Den äldsta siffran vi har är från 1994. Då var samma kötid 7,4 år, säger Christer Ericsson på Stockholm stads bostadsförmedling.

Fakta Bostadspriser i Stockholms innerstad

Kungsholmen: en bostadsrätt kostade år 2006 i snitt 40.872 kronor per kvadratmeter och 52.966 kr/kvm år 2010.
Södermalm: 40.598 kr/kvm (2006) och 51.307 kr/kvm (2010).
Östermalm: 45.653 kr/kvm (2006) och 55.853 kr/kvm (2010).
Norrmalm/Vasastan: 44.055 kr/kvm (2006) och 58.362 kr/kvm (2010).
 

Det finns i dag enstaka församlingar i innerstaden där priserna ligger över 60.000 kronor per kvadratmeter som Hedvig Eleonora på Östermalm med ett kvadratmeterpriset i januari på 65.965 kronor.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.