I parken utanför gymnasieskolan Norra real i Vasastan hoppar 300 samhällsettor säck för att lära känna varandra. Under hösten har elever från hela länet konkurrerat om innerstadsskolornas attraktiva platser. Nästan var tredje elev på gräsmattan kommer från en annan kommun.

– Jag sökte bara skolor i stan. De har bättre rykte, fler elever, större socialt kontaktnät och känns seriösare med fler behöriga lärare, säger Michael Cojocaru, 15 år, som bor i Järfälla.

Han och klasskompisen Carina Arutunian valde samhällsprogrammet på Norra real framför gymnasierna i sina hemkommuner. Trots att pendlingstiden tredubblats och trots att sekelskiftesskolan tränger ihop 32 elever i varje litet klassrum.

– För mig var läget viktigare än skolan. Jag ville verkligen komma in till stan, det kändes roligare att plugga i Stockholm och mer seriöst. Och i Täby känner alla varand­ra, säger Carina Arutunian.

Nu i höst är var fjärde samhälls- och naturgymnasieplats i Stockholm fylld med en student utifrån. Det är mer än en fördubbling från förra året.

För fem år sedan pendlade 6.200 elever in till Stockholms alla fristående gymnasier, förra året var siffran 10.000 elever.

– Stockholm tar elever från alla kommuner. Centrala kommuner är vinnarna, och för vissa ytterkommuner som Nynäshamn och Sigtuna är det kritiskt. På Södertörn tappar Södertälje och Salem elever. Vi följer nu noga vad som händer i höst, säger Elisabeth Nordström, utbildningshandläggare, Kommunförbundet Stockholms län.

Stockholms 87 gymnasieskolor måste både ligga rätt geografiskt och profilera sig hårt för att locka till sig de allt mindre elevkullarna. Det har friskolorna fattat för länge sedan.

Cybergymnasiet startade på Odenplan redan 2005. Samtidigt fanns Cybergymnasiet på Kvarnholmen (Nacka).

2008 etablerade Cybergymnasiet ytterligare en skola på Odenplan.

 – Vi fick helt klart många ansökan redan vid uppstart av den första skolan 2005. När vi sedan 2008  flyttade från Kvarnholmen till Odenplan, följde alla elever mer än gärna med, säger Maria Silversken, marknadschef PPS koncernen.

Förlorarna i elevspelet är kranskommuner. Nacka tappade hälften av sina friskoleelever när sex gymnasiskolor flyttade innanför tullarna för två år sedan.

I år klappade kommunala Saltsjöbadens samskola igen sedan ansökningarna halverats.

– Det var tydligt att ungdomarna inte vill gå där. De ville in mot centrum, träffa andra elever, få ett större utbud och nya influenser. Vi stoppade intagningen för det hade inte blivit någon bra utbildning. Vi vill ju inte ha en skola som ingen vill gå i, säger skoldirektör Einar Fransson.

I dag lämnar hälften av kommunens 16-åringar Nacka för att plugga. Tack vare elevinpendling fyller man ändå sina två kommunala gymnasier.

– Om vi bara haft Nackaungdomar skulle vi få skära bort varannan gymnasieplats. Det handlar om att vara flexibel och ställa om, annars kan man förlora pengar. Vi har en uppsjö av utbildningsprogram för att matcha det.

Den allt tuffare elevmarknaden kräver både planering och spåkula.

– Det är ju bra om eleverna gör ett aktivt studieval men det blir ett problem för gymnasier långt ut som riskerar att urvattnas och till sist läggas ned, säger Einar Fransson.