Föräldrar med barn i behov av särskilt stöd ska kunna överklaga en rektors åtgärdsbeslut om de upplever att barnet inte får det stöd det behöver. Det kommer regeringen att föreslå i den nya skollagen. – Det här är den enskilt största förändringen i hela skollagen. Det blir en verklig rätt för elever att få hjälp, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP).
Regeringen kommer att kraftigt stärka elevernas rätt att få särskilt stöd enligt det förslag till ny skollag som DN tagit del av. Rektorer kommer inte längre att ha ”sista ordet”. Föräldrar ska kunna överklaga de åtgärder som en rektor beslutat om. Men de ska även kunna överklaga om en rektor inte sätter in åtgärder enligt en åtgärdsplan.
Rektorn blir dessutom skyldig enligt lag, och inte som i dag enligt en rättsligt svagare förordning, att se till att elevens behov skyndsamt utreds.
Vad innebär skyndsamt?
– Det innebär så fort det bara går. Barnen har ju skolplikt, säger Jan Björklund.
De ska också lämna ett skriftligt beslut. En utredning ska, enligt lagen, göras om det framkommit att eleven inte klarar målen i undervisningen, vid nationella prov eller om det på annat sätt framkommer genom exempelvis uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, elev eller föräldrar att eleven inte uppnår målen enligt läroplan och kursplaner. Och det ska anmälas till rektor om man befarar att en elev inte klarar målen.
Skolväsendets överklagandenämnd, som består av rektorer och pedagoger, ska kunna överpröva rektorns beslut. Och alla som anser att rektorn fattat ett felaktigt beslut har möjlighet att överklaga det.
Men nämnden kommer bara att ha befogenhet att upphäva eller fastställa en rektors beslut och inte ge förslag på vad åtgärdsprogrammet ska innehålla.
Varför?
– Jag anser att det är rimligt att rektorn gör om åtgärdsplanen. För exakt vad den ska innehålla är svårt för en myndighet att säga i varje enskilt fall. Däremot kan de avgöra om ett stöd är otillräckligt. Och rektorn måste göra om åtgärdsplanen om nämnden beslutar det. Det handlar inte om en rekommendation, säger Jan Björklund.
I dag kan skolinspektionen kritisera och offentliggöra att en skola inte ger rätt stöd till en elev. Men inspektionen har inga möjligheter att kräva att rektorn omprövar sitt beslut. Och det är bara som en yttersta åtgärd vid svåra missförhållanden som inspektörerna kan besluta att stänga en friskola, men det gäller inte kommunala skolor.
Inom den borgerliga gruppen har Centern mest aktivt även drivit frågan om en anmälningsplikt för skolpersonal, liknande sjukvårdens lex Maria, utifrån ett förslag från Riksförbundet Attention. Förslaget har också stöd av Socialdemokraterna. Föreslaget innebär att personal inom skolan som av ekonomiska eller andra skäl inte förmår ge en elev tillräckligt stöd, ska vara skyldiga att anmäla sig själva till en högre instans.
– Jag tycker att något i den riktningen vore bra men vi måste fortsätta titta på det förslaget och kommer inte att kunna presentera det med skollagen i nästa vecka, säger Jan Björklund.
Fotnot: Den nya skollagen väntas träda i kraft den 1 juli 2011.
Diskutera! Tar skolan och samhället ansvar för elever som har behov av särskilt stöd i skolan?