Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

STHLM

En av tio unga söker hjälp hos psykiatrin

Var tionde tonåring i Stockholm går till BUP.

Unga som söker psykiatrisk vård har fördubblats på bara tio år.

– Det är självklart att det måste finnas psykiatrisk kompetens på vårdcentraler, säger Christina Dalman, docent på Karolinska Institutet.

Var tionde stockholmare mellan 13 och 17 år sökte psykiatrisk vård förra året. Bland unga vuxna mellan 18 och 24 behövde sju procent psykiatrisk hjälp.

– De unga har gjort sitt eget race inom psykiatrin. I slutet av 90-talet var unga mellan 18 och 24 år den minsta gruppen men sedan mitten av 2000 talet är de den största gruppen och ökar, säger Christina Dalman, docent vid KI och enhetschef på landstingets Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin.

Unga som söker psykiatrisk vård har fördubblats på bara ett decennium.

– Vad ökningen beror på är oklart men tre möjliga förklaringar kan övervägas. En sänkt tröskel att söka hjälp, en verklig ökning av psykisk ohälsa eller att unga inte söker till vårdcentralerna.

Besöksstatistiken visar att unga sällan söker sig till vårdcentralen för psykiska problem utan går direkt till psykiatrin. Där ökar köerna trots en intensiv satsning att ge unga behandling snabbt. Förra året fick bara tre av fyra unga påbörja en fördjupad psykiatribehandling inom 30 dagar i Stockholm enligt landstinget.

– Psykisk ohälsa är vårt största folkhälsoproblem, mycket vanligare än diabetes. Ändå är vårdcentralen inte första anhalt att söka hjälp för vare sig unga eller medelålders. I stället söker man specialpsykiatri, det är helt fel och bidrar till stigmatiseringen, säger Christina Dalman.

Hon menar att primärvården måste rustas ytterligare inför anstormningen av psykiatripatienter, vilket också flera partier både lovar och kräver inför valet.

– Man måste stärka upp primärvården så att det finns både resurser och kompetens. Dels behövs psykologer, kuratorer och terapeuter. Dels psykiatriker som hjälper till med svårare patienter, säger hon.

Primärvårdens ersättningssystem är inte heller anpassat för psykiatri.

– Primärvården måste få betalt för de psykiatriska patienterna. Nu lönar det sig att ha patienter som tar tio minuter. En psykiatrisk patient som tar 30 minuter uppmuntras inte av systemet. Psykiatri är enormt resurskrävande, det är inte alls som en infektion.

Konsekvenserna blir tydliga i valet av behandling. På vårdcentralen får unga mellan 18 och 24 år i snitt två läkarbesök, mot fem i snitt inom psykiatrin. Vårdcentralerna skriver också ut avsevärt mer antidepressiv medicin, framför allt till äldre.

– Antidepressiva har bra effekt, lika bra som kognitiv beteende­terapi. Det kan vara så att man är för restriktiv med mediciner till unga. Däremot vill patienterna själva ha samtalsterapi, inte medicin.

Just nu förbereds ett forskningsprojekt för att ta reda på varför unga i Stockholm mår så dåligt. Forskarna på Karolinska Institutet ska ut på mottagningarna och fråga vad patienterna söker för.

– Vi tror att unga söker för andra problem än äldre och kanske borde tas om hand på en annan nivå. Av socialtjänst, skola eller studenthälsa eller med förebyggande samhällsinsatser. De har problem att bli vuxna och att få jobb och bostad snarare än psykiatriska sjukdomar.

Mår Stockholms unga sämre än i övriga landet?

– Vi vet att storstadsmiljön ger sämre hälsa. I den nationella hälso­enkäten mår Stockholms unga sämre. Kanske är det inte lika stigmatiserande att ha psykisk ohälsa i deras värld. De kanske faktiskt är föregångare och gör något bra som söker vård, säger Christina Dalman.

Väntetider för unga.

Påbörjad fördjupad barnpsykiatrisk utredning eller behandling inom 30 dagar: 75 procent

Påbörjad adhd-utredning inom 30 dagar: 59 procent

Fakta: SLL, barn- och ungdomspsykiatrin, 2013.