Ett oförutsägbart teveliv väntar.
Skogsteve, säger barnen vänligt nedlåtande om SVT 1, SVT 2 och TV 4 - de kanaler som alla har tillgång till. Jag har alltid misstänkt att TV 4 finns med bland gratiskanalerna för att ge oss perspektiv, som när man ställer en tändsticksask bredvid Eiffeltornet för att bättre förstå hur stort Eiffeltornet är. Alltså öser TV 4 på med reklamavbrott och till och med nyhetsavbrott i filmer, för att man ska förstå hur ofantligt mycket kortare tid det tar att se en film i statstelevisionen.
Skaffar man sig fler kanaler blir tevelivet i stället väldigt oförutsägbart. Vi bestämde oss för att betala för en bunt nya kanaler för några år sedan, men vips dök det upp ännu fler, de smög in när man minst anade det och dök upp när man zappade vilse.
Jag vet inte vad det är som pågår ute i eterns tassemarker, men överraskande är det.
När man har nya kanaler tittar man till en början förundrat på allt möjligt, som en stenåldersmänniska inför hjulet, man kan liksom inte sluta stirra. Eller nåja, de flesta kanalerna är ju sällan på hjulets nivå, det vänligaste man kan säga är väl snarast att de liknar hjulet genom att somliga saker kommer tillbaka gång på gång, som om hjulet snurrat ett varv.
Det Är En Djungel Därute, säger vi oss och betraktar en präst i Öppna Kanalen som låter som en illa programmerad robot, eller en Hallmarkfilm där skäggiga män vacklar omkring i en studioöken i plast. Sen återgår vi förnöjt till våra vanliga kanaler, väl vetande att vi inte missar något.
Nu ska alla som går över till digitalteve få liknande möjligheter att ge sig ut i tevedjungelns undervegetation, för nu blir grundutbudet betydligt större. Statstelevisionen brer ut sig, förutom de vanliga SVT 1 och SVT 2 får vi också SVT 24, Kunskapskanalen och Barnkanalen. Samt en extrakanal, en gräddfil där riktigt stora nyheter ska få leva loppan utan att vardagstablåerna behöver maka åt sig. Sen finns det en uppsjö andra, TV 4 får sällskap med både finsk teve, kanaler som The Voice och TV 6 och några till.
Man kan grubbla lite över huruvida det är ett representativt urval. Är detta vad alla tevetittare behöver?
Fast så tror jag inte att man har tänkt. I stället har man förmodligen gjort som bokklubbarna, som när som helst kan stoppa in något helt omotiverat i sina öppningserbjudanden:
Jamen ta en väska också! Eller en morgonrock! Ett operationsbord! Ett strykjärn!
Ungefär som när handelsmännen försökte köpa guld av infödingarna och betala med värdelösa glaspärlor.
Det blir nog som med valfriheten i övrigt: man orkar ju inte tillbringa halva livet med att sätta sig in i nya erbjudanden och tevekanaler. Det är lättare att hålla sig till det gamla vanliga. Sen sitter man där i alla fall på fredagskvällen och tittar på "Så ska det låta" och gnäller över att det inte går något bättre på teve. Precis som på den gamla goda, analoga tiden.