Att lägga matavfallet i en egen påse är ingen svår konst. Bertil Stockhaus i Hammarby sjöstad misstänker emellertid att resten av matresthanteringen kan vara bekymmer i äldre hus.
Hammarby sjöstad byggdes med miljöprofil. Det är den enda stadsdel i Stockholm där matresterna separeras från resten av hushållssoporna. Bertil Stockhaus är ordförande i en av stadsdelens bostadsrättsföreningar. Han har som alla andra två sopkärl under diskbänken och hämtar en rulle påsar av majsstärkelse för matavfallet på miljöcentrumet Glashuset när han behöver det.
– Det är egentligen väldigt enkelt att lägga allt organiskt avfall för sig. Men en del tycker kanske det är lite kladdigt.
Han tror att 60 procent av invånarna är duktiga på att sortera – de andra orkar, hinner eller bryr sig inte. På gårdarna i stadsdelen läggs avfall i två rör. Det som är för matavfall har grön lucka – försedd med lås. Det betyder att de som slarvar med sorteringen nästan alltid lägger i den andra luckan och då gör de mindre skada.
– Nästa steg för oss blir nog avfallskvarnar under slasken i köken. Då spolar man bara ned matresterna som går med avloppet till reningsverket och blir biogas, säger Bertil Stockhaus.
I Hammarby sjöstad finns återvinningsrum där avfallet sorteras i ett dussin sorter. I villor och äldre bostadshus kan hanteringen av sorterat avfall vara svårare. I Södertälje har alla hushåll delat upp matrester och annat avfall i minst åtta år.
– Det allra mesta, minst 90 procent, som slängs i våra gröna påsar är organiskt avfall. Men det slängs en hel del matrester bland det vanliga avfallet, konstaterar Helena Karlsson, vd för Telge Återvinning som tar hand om matavfall från Södertälje och en handfull grannkommuner.
Tidigare blev matavfallet kompost, men sedan i våras blir det biogas vid Himmerfjärdens reningsverk.