Konstfackseleven Anna Odells simulerade psykos borde ha stoppats och Konstfacks riktlinjer borde ha varit tydligare. Det visar en utredning efter den senaste tidens konstskandaler på skolan.
Konstfacks rektor Ivar Björkman var tydlig på gårdagens debattsida i DN. Konstfack ska inte utreda lagbrott, men väl ta ansvar för att avstyra etiskt oacceptabla konstprojekt. Nu väntar nya tydliga etiska riktlinjer, de som fanns var otillräckliga, enligt utredningen. Dessutom ska man tillsätta ett etiskt råd med professorer, lärare, studenter och experter och vidareutbilda lärare i ”hur man hanterar studentprojekt som är etiskt och juridiskt komplicerade”.
– Men jag vill understryka att det etiska rådet och ett tydligare regelverk ska fungera som ett skydd för skolan och våra studenter. Reglerna ska främst fokusera på handledarens roll och ansvar, säger han.
I Anna Odells fall menar utredningsgruppen att handledarna borde ha avrått studenten ifrån att genomföra den spelade psykosen på Liljeholmsbron och på psykakuten.
– Att utredningen kommer fram till att vi gjorde fel när det gäller Anna Odell och rätt när det gäller NUG visar att den är undermålig, säger Andrea Creutz, en av Anna Odells handledare.
– Iscensättningen på Liljeholmsbron var en förberedelse inför ett större arbete och någonting som vi diskuterat ingående utifrån de etiska riktlinjer som institutionen för konst redan har. Jag tycker fortfarande att de reglerna är bra, säger hon.
Andrea Creutz känner sig orolig inför de nya etiska reglerna och vad de kommer innebära i hennes arbete som studenthandledare.
– Men ett etiskt råd kan vara bra, om det blir en plattform för seriös diskussion där även konstnärliga aspekter får ta plats. Där bör man också diskutera vad ett sådant här mediedrev gör mot den enskilda studenten, säger hon.
Trots kritiken i rapporten kommer Anna Odell att få ställa ut sitt verk på årets vårutställning, lovar Ivar Björkman.
– Ja, förutsatt att hon inte fälls för något av brotten hon anklagas för innan dess, har utredningen kommit fram till att verket behandlades enligt de riktlinjer som fanns då för hur ett examensprojekt ska få gå till, säger han.
I utredningen skuldbeläggs Anna Odell för att ha orsakat inte bara individer, samhället och vården smärta, utan också Konstfack genom det ”samhällets tvivel” som drabbat skolan.
Kan hon verkligen bära skulden för att en hel högskola kritiseras?
– Nej, men det måste tydliggöras att den här händelsen, och den med grafittifilmen, inte på något sätt står i proportion till verksamheten i sin helhet som bedrivs på Konstfack. Vi examinerar 180 studenter varje år, det går 900 studenter här och det är bara ett fåtal som väljer att jobba med så här etiskt och juridiskt problematiska verk, säger Ivar Björkman.
Vad säger du om debatten som blossat upp efter händelserna?
– Ifrågasättandet av Konstfack står inte i proportion till de här två händelserna. Det har ju också gått över till att bli en diskussion kring konstnärlig kvalitet: Vad är bra och vad är dålig konst?
Enligt vad DN erfar har Konstfack har fått ta emot många hot den sista tiden, bland annat från högerextrema grupper.
– Jag vill inte gärna kommentera det där, säger Ivar Björkman.
Men vad tror du det är som är så provocerande med Konstfack?
– Jag tror att konstutbildningar lätt hamnar i skottgluggen för att vi sysslar med bilder. Bilder väcker starka känslor. På andra högskoleutbildningar skriver man uppsatser som arkiveras eller hamnar i byrålådan. Men våra studenters examensarbeten exponeras och görs tillgängliga, säger Ivar Björkman.
På Konstfacks institution för konst är eleverna rätt trötta på att berätta om den senaste tidens skandaler. Vissa har redan pratat med medierna och vill inte mer. Andra pratar om ”sensationsrubriken” och om att folk inte förstår vad de menar, vad de än säger.
– Vi hade ett möte i morse (tisdag) med rektor och professorer. Jag tycker att det känns som om de flesta eleverna börjar tappa intresset. Det handlar ju inte om konst över huvud taget längre, mer om att hantera medier, säger Daniel Andersson som går sista året.
Hur man ska följa de nya etiska reglerna som utredningen föreslår och vad det etiska rådet ska vara har skapat en del diskussioner. Ledningen pratar om en höjd kvalitet för utbildningen, eleverna frågar sig var gränserna kommer att dras.
– Många är rädda för att det blir som en censurbyrå, säger Daniel Andersson.