- Nu har det hänt som inte skulle ha hänt om vi hade haft tydliga riktlinjer. Det säger Barbro Westerholm, läkare, professor, riksdagsledamot och ledamot av Statens medicinsk-etiska råd. Hon är kritisk till att regeringen inte tog sig an rådets nya förslag till riktlinjer för läkarnas arbete.
Hon och de andra i Statens medicinsk-etiska råd har sagt till regeringen att de riktlinjer som finns är otydliga och att det i vården finns en osäkerhet om hur man ska hantera patienter vid livets slut. Därför föreslog rådet regeringen att Socialstyrelsen skulle få uppdraget att tydliggöra riktlinjerna.
- Och nu säger man att den här överläkaren har handlat orätt. Men här har man ju gjort precis som man brukar. För en läkare är det ju så att kan man inte bota, då ska man lindra. Och det är vad man har gjort här. Att inte ge sådana här lugnande medel när man avslutar en respiratorbehandling vore rent fel, säger Barbro Westerholm.
MAN BORDE OCKSÅ ge riktlinjer för olika specialiteter eftersom människor dör av olika orsaker, menar Barbro Westerholm, som ingick i den arbetsgrupp som tog fram underlaget till skrivelsen till regeringen.
- Det här var i höstas, och det lades till handlingarna av socialminister Göran Hägglund utan att någonting skedde.
Medicinsk-etiska rådet har behandlat frågan om livsslut och hur man då ska handla. De riktlinjer som finns är att när läkare avslutar en livsuppehållande behandling ska man ge lindring för att inte avslutandet ska bli plågsamt. Palliativ sedering innebär att man med läkemedel sänker medvetandegraden till en nivå där patienten inte längre besväras av sina symtom.
- JAG MÅSTE SÄGA att jag studsade när jag på DN Debatt läste vad barnläkaren Hugo Lagercrantz skrev, att Statens medicinsk-etiska råd borde ha skrivit riktlinjer. Ja, men det var ju just precis det som vi efterlyste att Socialstyrelsen skulle göra.
- Vi håller med honom om att riktlinjer behövs, anpassade för barnsjukvården, äldresjukvården, mc-olyckor och för alla olika situationer, säger Barbro Westerholm.